Lagarde avgår den 7 februari 2027, åtta månader innan hennes mandatperiod skulle ha löpt ut. Den tidigare franska finansministern har lett ECB sedan 2019. Hennes avgång gör det möjligt att utse en ny ordförande innan Frankrike i april utser efterträdare till president Macron.
Le Pen
Den nuvarande franska presidenten kan därmed fortfarande ha inflytande över utnämningen till ECB. Inom de europeiska regeringarna finns oro över att en seger för Marine Le Pen skulle försvåra förhandlingarna om efterträdarskapen. Macron kan inte kandidera till nästa franska presidentval.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har meddelat att de europeiska regeringscheferna vill utse en efterträdare före årets slut. Utnämningen blir en del av förhandlingarna mellan EU-länderna, där både kandidaternas ekonomiska synsätt och nationella intressen spelar in.
Lagarde själv har gett en annan förklaring till sin tidigareläggning av avgången. Hon vill återfå sin frihet att kunna uttala sig i politiska och samhälleliga frågor. Som ECB-ordförande måste hon behålla politisk neutralitet. Lagarde har uteslutit att själv kandidera i det franska presidentvalet.
Besparingar
Risken att Le Pen kommer till makten spelar också in på grund av Frankrikes ekonomiska problem. Den höga statsskulden och stigande räntor pressar de offentliga finanserna ytterligare. Le Pen har angett att ECB bör hjälpa till att lösa Frankrikes finansiella problem.
Det råder delade meningar om detta. Ekonomer varnar för att finansiellt stöd från ECB utan budgetdisciplin skulle skapa ett farligt prejudikat. Centralbanken bör endast stötta Frankrike om Paris är villigt att få ordning på sina offentliga finanser (läs: kraftigt bespara). Detta kan innebära att den nya ECB-ordföranden hamnar i konfrontation med en framtida fransk regering.
Två kandidater
Två före detta centralbankschefer nämns främst som efterträdare till Lagarde: holländaren Klaas Knot och spanjoren Pablo Hernández de Cos. Knot ledde De Nederlandsche Bank från 2011 till 2025, och De Cos den spanska centralbanken från 2018 till 2024. Båda har omfattande internationell erfarenhet och var verksamma under tidigare europeiska finanskriser.
Knot är känd som förespråkare för en strikt inflationsbekämpning, även om han under Lagardes ledning blivit mer pragmatisk. De Cos betonar mer ekonomisk tillväxt, men stödde också räntehöjningar och kritiserade sin egen regering för uppskjutna reformer. Deras ekonomiska synsätt är därför närmare varandra än deras rykten antyder.
Andra positioner
Slutligen kan politiska avtal bli avgörande. Förutom ordförandeposten kommer även positionerna som chefsekonom Philip Lane och styrelseledamot Isabel Schnabel att bli lediga inom ECB. Frankrike och Tyskland har intressen kopplade till fördelningen av dessa poster. De europeiska regeringscheferna måste därför inte bara utse en ny ordförande utan också förhandla om ECB:s framtida ledarskap.
