Miljöorganisationer och konsumentföreningar vänder sig därför till EU-domstolen. Frågan berör miljontals konsumenter, tillverkare och EU-länder som redan satsar på tydligare information på förpackningarnas framsida.
Under flera år har en EU-omfattande näringsmärkning varit en pelare i Farm-to-Fork-strategin. Idén bakom är att erbjuda konsumenter på ett ögonblick tillförlitlig näringsinformation för att främja hälsosammare val. Förslaget har dock nu lagts på is utan offentlig förklaring. Detta skapar misstänksamhet kring motivet bakom kursändringen och om påverkansgruppers inflytande på beslutsprocessen.
Kärnan i konflikten är transparens. Organisationerna har begärt tillgång till effektsbedömningen, intern övervakningsbedömning och mötesanteckningar. Europeiska kommissionen har vägrat med motiveringen att även delvis offentliggörande skulle underminera den pågående beslutsprocessen. Denna argumentation gör ärendet politiskt och rättsligt känsligt.
Europeiska ombudsmannen granskade vägran och konstaterade att motiveringen är otillräcklig. Det beslutet stärker kärandenas ställning. De har nu fört ärendet till EU-domstolen med målet att ändå få tillgång till dokument som ska ge insikt i varför Nutri-Score har stoppats och hur detta beslut fattades.
Medan ett EU-omfattande krav än så länge uteblivit har flera EU-länder i varierande grad redan valt att införa denna ursprungligen franska modell. Detta ökar pressen på Bryssel att förklara varför en fullständig EU-harmonisering uteblir och varför dokument om detta förblir stängda för tillfället. Bristen på klarhet förstärker bilden av beslutsfattande bakom stängda dörrar.