Den ungerska lagen från 2021 förbjöd eller begränsade diskussioner om homosexualitet och könsbyte i media och skolundervisning. Enligt domstolen bryter detta mot flera grundläggande europeiska rättigheter. Det är första gången som domstolen prövar en nationell lag utifrån artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.
Domerna i Luxemburg konstaterar att lagen är diskriminerande och leder till stigmatisering. Särskilt personer som inte är heterosexuella och transpersoner drabbas av detta.
Ungern försvarade reglerna som ett skydd för minderåriga, men domstolen avvisar detta resonemang. Åtgärderna är enligt domen inte rättfärdigade och går längre än nödvändigt.
Promotion
Domstolen betonar också att Europeiska unionen bygger på jämlikhet och ett pluralistiskt samhälle. EU-länderna får inte avvika från detta med nationell lagstiftning.
Milsten
För HBTQ+-gemenskapen i Europa är domen en milstolpe. Den anti-HBTQ-lagstiftningen var dessutom den rättsliga grunden för förbudet mot Pride, vilket med detta domslut är definitivt ohållbart. Goda nyheter alltså för Budapests borgmästare och organisationen bakom Pecs Pride, som hade åtalats för att ha anordnat en Pride.
Målet initierades av Europeiska kommissionen, med stöd av sexton EU-länder och Europaparlamentet. Domen är ett viktigt juridiskt steg inom EU. Lagen har redan haft praktiska konsekvenser, exempelvis som grund för begränsningar och förbud mot Pride-evenemang i Ungern.
Ny premiärminister
Domen kommer i en politiskt känslig tid. Den nyvalde premiärministern Péter Magyar har sagt att människor ska kunna leva och älska fritt utan stigma och uttryckt stöd för rätten till Pride-demonstrationer. Samtidigt är det ännu oklart hur hans regering exakt kommer att ändra reglerna. Det blir därmed ett första viktigt test för den nya ungerska regeringen.
Tvångsfullt
Den nya ungerska regeringen övertar från Orbán ett enormt konstitutionellt kaos, vilket även denna EU-domstolsdom visar. Uppdraget för den nya regeringen är tydligt: en brådskande återställning av HBTQ+-personers rättigheter måste stå i centrum för att regeringens rättsstatsplan ska vara trovärdig, menar Ungern-rapportören Tineke Strik.
Enligt den nederländska europaparlamentarikern finns också ett klart budskap till kommissionen: EU:s grundläggande värden i EU-fördraget skyddas inte bara genom politiska verktyg, utan är också direkt juridiskt verkställbara i domstolen.