Undertecknarna av brevet – däribland Italien, Österrike, Danmark och Polen – uppmanar till en “öppenhjärtig diskussion” om hur den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna tillämpas. De anser att denna konvention, och särskilt tolkningarna av den som görs av europeiska domstolar, i praktiken alltför ofta hindrar utvisningar av personer utan uppehållstillstånd.
De nio länderna vill formalisera debatten om detta vid ett kommande europeiskt toppmöte, men det är ännu oklart om det finns tillräckligt stöd inom EU. Innehållet i det gemensamma brevet är inte helt offentligt än.
Deras kritik riktar sig särskilt mot domslut från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR). Enligt de nio länderna har domstolen för lite hänsyn till nationella säkerhetsintressen.
Initiativet följer en tidigare överenskommelse mellan EU:s regeringschefer om att utvidga konceptet ”säkert tredjeland”. Detta möjliggör att asylsökande kan föras till länder utanför EU där de ska invänta sin asylprövning. Denna ansats ingår i bredare försök att begränsa migrationsflödena till EU.
Människorättsorganisationer kritiserar starkt denna nya inställning. De påpekar att ECHR och andra EU-instanser tidigare upprepade gånger har slagit fast att migranters rättigheter inte får undergrävas, även när det gäller personer som är misstänkta eller dömda för brott.
Italiens premiärminister Meloni menar att det är nödvändigt att se över den nuvarande europeiska människorättsramen för att motverka ”missbruk av systemet”. Hon sade att skyddsrätten inte får leda till en permanent närvaro av personer som utgör ett hot mot samhället.
Samtidigt hörs även kritik inom EU mot denna linje. Bland annat varnar socialistiska partier och vissa EU-kommissionärer för att undergrävandet av ECHRs rättspraxis kan försvaga hela systemet för skydd av mänskliga rättigheter i Europa. De fruktar att detta leder till rättsosäkerhet och godtyckliga utvisningar.