Den juridiska konflikten rör ett lån på 150 miljoner euro som ska fungera som startkapital för ett större vapen- och försvarsprogram. Kommissionen ser detta belopp som ett första steg i en mycket större investeringsplan på flera miljarder. Enligt Europaparlamentet är det dock ett beslut som kräver demokratisk prövning.
Den juridiska processen har framförallt en symbolisk innebörd. Frågan handlar mindre om den exakta summan och mer om maktbalansen inom de europeiska institutionerna. För parlamentet är demokratisk kontroll central. För kommissionen är snabb handling prioriterad, i en tid som enligt dem kräver direkta åtgärder.
Kritiken riktas inte mot höjningen av försvarsutgifterna, utan mot det sätt på vilket kommissionen har genomfört denna höjning. Parlamentsledamöter menar att de europeiska institutionerna endast tillsammans kan fatta sådana beslut. De betraktar kommissionens ingripande som ett underminering av deras roll.
Kommissionen försvarar sitt agerande med att peka på angelägenheten. Kommissionärerna betonar att Europa snabbt måste stärka sin försvarsindustri för att stimulera ny produktionskapacitet och innovation. Beloppet på 150 miljoner euro ska utgöra en hävstång för ytterligare investeringar som under de kommande åren kommer att uppgå till tiotals miljarder.
Ropen på ökade europeiska försvarsutgifter följer direkt av det ökande hotet från Ryssland. Bryssel varnar för att den ryska aggressionen allt mer förflyttar sig västerut. För att kunna ge ett adekvat svar anser kommissionen att omfattande och snabba investeringar i en egen vapen- och försvarsindustri är oundvikliga.
Därtill spelar stödet till Ukraina en central roll. Kommissionen menar att Europeiska unionen på längre sikt måste förbereda sig för ett större ansvar. Eftersom USA verkar bli allt mindre benägna att vara involverade måste EU självt garantera extra militärt stöd till Kiev.
Parlamentet i Strasbourg är fortsatt delat i frågan om hur medlen bäst bör användas. Vissa partier driver på för stärkta gemensamma europeiska program, medan andra föredrar nationella försvarsprojekt. Denna politiska splittring är skild från den juridiska meningsskiljaktigheten, men försvårar beslutsfattandet ytterligare.
Ordförande Roberta Metsola meddelade att parlamentet kommer att föra ärendet inför europeisk domstol. På så sätt vill folkvalda skapa ett prejudikat: beslut om försvarsbudgetar får inte fattas utan deras godkännande. Under de kommande månaderna kommer det att stå klart hur domstolen bedömer behörighetsfrågan.