Grupperna EPP, S&D, Renew och De gröna har gemensamt skrivit ett brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen. De kräver en genomgripande förändring av EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034; annars kommer de att blockera förslaget vid det kommande plenarsammanträdet i november eller december.
Kärnan i deras motstånd gäller planen att slå samman befintliga europeiska stödprogram till så kallade Nationella och Regionala partnerskapsplaner (nationella kuvert). Det skulle innebära ett stort nationellt fond för varje EU-land där EU-stöd för landsbygdsutveckling, regional sammanhållning, jordbruk + fiske samt sociala åtgärder samlas.
Kommissionen och parlamentet har fram till den 12 november på sig att finna en kompromiss. Den dagen förväntas parlamentarikerna anta en resolution där en del av den sjuåriga budgeten officiellt förkastas, om inte deras krav uppfylls.
Europeiska kommissionen har annonserat en stor kursändring för att frigöra pengar till en ökad europeisk försvarsindustri samt för modernisering och expansion av den europeiska ekonomin. Bryssel vill stå mer på egna ben, oberoende av USA och Kina.
Den föreslagna totala fleråriga EU-budgeten uppgår till cirka 2 biljoner euro – ungefär 700 miljarder mer än nuvarande budget. Trots ökningen sker stora nedskärningar inom landsbygdsområdet, där budgeten för jordbrukssektorn minskar från 387 till 295,7 miljarder euro.
Landsbygdsfonden föreslås i dessa planer slås samman med den regionala sammanhållningsfonden, där den nationella regeringen istället för Europaparlamentet får inflytande.
Särskilt bönderorganisationer fruktar att nationella regeringar därigenom får ökad kontroll över jordbruksmedel, vilket kan leda till ett splittrat europeiskt jordbrukspolitik och att bönder i olika länder tvingas arbeta under olika villkor. Brevet kallar denna åternationellisering av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) en fara för lika villkor inom den europeiska jordbruksmarknaden.
De fyra centrumgrupperna kräver att GJP förblir ett självständigt politikområde med egen budget och tydliga europeiska spelregler. Frågan är dock om Bryssel är villigt att helt överge den utannonserade omställningen av jordbruksmedlen, särskilt eftersom det blivit klart att de flesta EU-länder stödjer den föreslagna omfördelningen i MFF-budgeten.
De fyra grupperna, som tillsammans har 454 av 720 platser i Europaparlamentet, varnar även för ett demokratiskt underskott. Enligt dem har Europaparlamentet blivit avhängt vid godkännandet av nationella planer och beslut om omfördelning av jordbruksmedlen.
I formell mening sker konflikten fortfarande delvis bakom kulisserna, men nästa vecka kan de fyra ”styrande” grupperna i Strasbourg inta en slutgiltig ståndpunkt. Med sitt hot om blockad sätter koalitionsgrupperna stor press på Europeiska kommissionen.
Budgetkommissarien Piotr Serafin har redan antytt att kommissionen är villig att kompromissa, ”om det är juridiskt möjligt”. Han syftar på att EU-länderna på regeringsnivå redan godkänt flytten av jordbruksmedlen till försvarsindustrin. Många ministrar ser också positivt på att sammanhållningsmiljarderna i större utsträckning kommer under deras egen kontroll.