Maktbalansen mellan de båda maktblocket hårdnar alltmer, även om en direkt handelstvist ännu inte föreligger.
I Bryssel sammanträder Europaparlamentets handelsutskott på onsdag för att fatta beslut om avtalet som Europeiska kommissionen tidigare ingått med president Trump. I avtalet fastställs att USA får införa femton procent högre importavgifter på europeiska produkter, utan motåtgärder från Europa.
Avtalet är tänkt som ett tillfälligt kompromissförslag, men stödet i Europaparlamentet är långt ifrån säkrat. Detta blir därför också en kraftmätning mellan EU-institutionerna.
Många parlamentariker ser avtalet som för långtgående eftersom de menar att eftergifterna sätter den europeiska industrin på efterkälken. Särskilt den jordbrukssektorn och stålindustrin skulle drabbas hårt.
Ordförande Von der Leyen försvarar avtalet med argumentet att de överenskomna villkoren är bättre än ett fullskaligt handelstvister. En eskalation med allt högre tullar skulle slå hårt mot den europeiska ekonomin, hävdar hon. Kompromissen håller enligt henne i varje fall dörren öppen för fortsatt förhandling och förhindrar onödiga skador på båda ekonomierna.
Samtidigt har Europeiska kommissionen beslutat att tills vidare avstå från motåtgärder som extra avgifter på amerikanska produkter. Argumentet är att öppna vedergällningar ökar risken för en eskalering. Bryssel väljer alltså att inte belasta pågående samtal med nya gränshinder.
I Washington hålls en dag senare (torsdag) en utfrågning i kongressen om europeiska lagar för digital handel. Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA) som ställer krav på plattformar som Google, Facebook och X, är föremål för skarp kritik. Amerikanska politiker kallar reglerna för censur och en attack mot den fria marknaden.
Från Bryssel hörs en motröst: EU förklarar att reglerna är tänkta att skapa lika villkor mellan företag och skydda medborgarna mot orättvisa metoder från stora företag. Kommissionen understryker också att den europeiska inre marknaden för digital handel ska ha samma normer som för traditionella sektorer.
Anmärkningsvärt är att f.d. EU-kommissionären Breton vägrar infinna sig vid den amerikanska utfrågningen. Han anser att det inte finns någon skyldighet att redovisa europeisk lagstiftning i den amerikanska kongressen. Detta understryker att EU fortsätter att följa sin egen kurs, även om det leder till nya spänningar med Washington.