Särskilt användningen av kemikalier inom jordbruket står i fokus.
Europeiska kommissionen menar att de nuvarande åtgärderna mot vattenförorening är otillräckliga. Enligt flera studier är nitrat och andra jordbrukskemikalier viktiga orsaker till den dåliga vattenkvaliteten. Särskilt i områden med intensivt jordbruk är floder, sjöar och grundvatten kraftigt förorenade.
Därför vill kommissionen skärpa det befintliga nitratriktlinjerna. I förslaget uppmanas bland annat till en minskning av vattenförbrukningen med tio procent till 2030. Kommissionen pekar på ökande torka i Europa och varnar för möjliga följder för livsmedelssäkerhet och biologisk mångfald.
Förslaget är enligt flera källor kontroversiellt inom Europaparlamentet. Särskilt i jordbruksutskottet och bland jordbruksintresseorganisationer förväntas starkt motstånd. De fruktar att hårdare miljöregler kommer att gå ut över bönderna och sätta press på livsmedelsproduktionen.
En annan konfliktpunkt är den politiska känsligheten kring miljö- och klimatslagstiftningen inom Green Deal. Enligt Politico har medlemmar från EPP, den största partigruppen i Europaparlamentet, krävt att all hänvisning till Green Deal tas bort i utkastet om vattenhantering – till och med ordet ”Green Deal” får inte nämnas.
Kritiken från parlamentet begränsar sig inte till innehållet. Enligt rapporter finns invändningar även mot kommunikationen från Europeiska kommissionen: de presenterar förslagen som tekniska och nödvändiga, medan konsekvenserna för jordbruk och ekonomi är politiskt känsliga.
Flera källor noterar en växande trend där kortsiktiga intressen, som ekonomisk tillväxt och livsmedelsförsörjning, verkar väga tyngre än långsiktiga hållbarhetsåtgärder. Kommissionen understryker dock att passivitet ökar risken för strukturell torka och miljöskada.
Trots detta verkar Europeiska kommissionen beslutsam att driva igenom förslaget. Man hänvisar till tidigare löften från EU-länderna om bättre miljöskydd som hittills inte uppfyllts tillräckligt. Det är ännu oklart i vilken form förslaget slutligen antas. Det är dock tydligt att vattenförvaltning får allt högre prioritet på Bryssels agenda.