I kölvattnet av omröstningen råder förvirring om nästa steg, eftersom det mycket sällan händer att Europaparlamentet avvisar ett förslag redan vid första behandlingen utan att först skicka tillbaka det till den berörda utskottet (i detta fall: miljöutskottet ENVI).
Det mest sannolika alternativet nu är att Green Deal-kommissionär Maros Sefcovic (som efterträdare till Frans Timmermans) drar tillbaka det nuvarande förslaget och inom kort presenterar en kraftigt omarbetad plan. Det är dock högst osannolikt och kan egentligen endast ske med godkännande från både EU:s 27 medlemsländer och parlamentet. Men i undantagsfall kan eller måste kommissionen ta sitt politiska ansvar, som även sker i frågan om glyfosat.
Ett annat alternativ är att de 27 jordbruksministrarna i december beslutar att fortsätta arbeta med det kritiserade förslaget, vilket skulle kunna leda till en samsyn mellan ministerrådet och EU-kommissionen. I så fall skulle Europaparlamentet (vid andra behandlingen) kunna godkänna ett sådant kompromissförslag.
Tidigare har jordbrukskommissionären Janusz Wojciechowski uttryckt att Bryssel vill tillmötesgå många av jordbruksministrarnas invändningar. En liknande process skedde tidigare i år med lagen om naturåterställande. Green Deal-förespråkarna tvingades då göra stora eftergifter för att rädda förslaget.
Med tanke på den politiska konflikten i Europaparlamentet är det mer sannolikt att jordbruksministrarna inte vill ta på sig detta karga ärende, att det skjuts på framtiden och därmed skjuts över valen i juni nästa år.
Det var också tonen i reaktionerna från de center-högergrupperna; att en ny europeisk kommission (tidigast 2025 eller 2026) måste komma med ett nytt förslag kring bekämpningsmedel. ”Nu finns en chans att under nästa mandatperiod i samarbete med jordbruket utveckla ett förnuftigt koncept”, sade Peter Liese, talesperson för miljöpolitik i EPP/CDA.
Även den europeiska jordbruksorganisationen Copa-Cogeca välkomnade beslutet att avvisa den påtvingade minskningen. Organisationen säger att kommissionsförslaget främst grundade sig på ideologi och principer snarare än på genomförbarhet och stöd bland bönder.
Den besvikna österrikiska Europaparlamentsrapportören Sarah Wiener (De Gröna) konstaterade att över hundra EU-politiker som avstod från att rösta till slut inte ville ge förslaget en majoritet.