Denna helg har återigen flera hundra EU-medborgare från de 27 EU-länderna diskuterat med varandra om ”Europas framtid” i Europaparlamentet i Strasbourg. Bland dem fanns – precis som vid de två tidigare EU-medborgarpanelerna – ett tiotal nederländare. Denna gång handlade det främst om klimatförändringar, miljö och hälsa.
Panelen ”Klimatförändring, miljö/hälsa” behandlade konsekvenserna av klimatförändringar, miljöfrågor och nya hälsoproblem. Dessa ämnen berör även jordbruk, transport och rörlighet, energi samt övergången till koldioxidsnåla samhällen.
”Om vi år 2050 vill lämna över ett renare Europa till våra (barnbarn) måste vi börja ändra vårt eget beteende idag. EU kan gott också självt visa gott exempel”, påpekade nederländskan Marieke Lopers (bosatt i Smilde) i ett anförande till plenum.
Som förändringschef inom kemiindustrin framförde hon till sina värdar att vegetarianer i Europaparlamentets företagsrestaurang inte borde behöva be om en anpassad meny, utan veganskt borde vara standard på menyn, och köttätare borde behöva fråga efter kött.
Och konferensdeltagare borde inte automatiskt köras med buss från sitt hotell till parlamentet. Hon påpekade att de flesta deltagare nog kan promenera en kvart, och vid behov kunna be om busstransport.
Lopers, mor till två skolbarn, betonade också utbildningens betydelse. ”Det handlar om vad som är standard och vad som är undantag. Beteendeförändring börjar med en själv. Det kan vi börja med i skolorna. Se hur det i skolorna i Norge eller Polen är helt vanligt att barn en dag i veckan får lära känna livet på landsbygden, både människor och djur.”
Enligt henne kunde EU gott sluta med sina reklamkampanjer för miljontals kronor som främjar köttätande. Och även i handelsavtal och inom jordbruket borde Europeiska unionen agera mer bestämt.
”Varför importerar vi miljoner kilo soja som djurfoder från andra sidan jorden, föder upp och gödslar djur här på några få hektar nederländsk mark, och exporterar sedan djuren eller köttet återigen till andra sidan jorden? Vad tror ni det kostar i bränsle, energi och miljöförstöring?”
Enligt Lopers är det fortfarande alldeles för vanligt att i diskussioner om europeiska frågor först fokusera på pengar, på de ekonomiska kostnaderna. Enligt henne borde man först se på hur förorenande eller slösaktigt något är. Allt för mycket miljöförstörande beteende är fortfarande prisfritt.
”Och det gäller även all finansiell hjälp till svaga EU-länder: vi bör inte stötta dessa länder med pengar, utan med vår kunskap och expertis. Där skulle Nederländerna kunna gynnas. Stöd bör först vara tredje- eller fjärdehandsalternativ”, konstaterade hon.
Lopers drog en parallell till det ofta hörda resonemanget om utvecklingsbistånd: man ska inte ge fattiga mat, utan ett fiskespö och lära dem fiska…
Konferensen om Europas framtid påbörjades i våras och pågår till och med våren 2022. Organisationen av remissförfarandet ligger hos Konferensen om Europas framtid, där politiker representerar EP, EC och EU-länderna. Dessutom har flera EU-länder, inklusive Nederländerna, tagit fram en ”egen” EU-framtidsvision.
Med medborgardialogen Blick på Europa kan alla invånare i Nederländerna dela sina idéer om Europas framtid. Blick på Europa är ett initiativ från Utrikesdepartementet och ingår i den europeiska konferensen om Europas framtid. Idéer från invånare i hela Europeiska unionen (EU) används för att skapa framtidsplaner för Europa.