I denna fleråriga ekonomiska ram (MFF) föreslår de europeiska kommissarierna en kraftig omfördelning av nuvarande EU-budgetar och anslag. Nu måste rådsministrarna från de 27 EU-länderna och Europaparlamentet komma överens om detta under de kommande månaderna.
Europeiska unionen skiftar sina prioriteringar mot högre försvarsutgifter och en starkare industripolitik. Detta innebär att budgetarna för miljö och klimat kommer att utsättas för tryck. Det väcker frågan om de överenskomna målen för kraftig minskning av växthusgasutsläpp fortfarande är möjliga att uppnå.
EU har under många år satsat hårt på att minska utsläppen. Med det nya fokuset på försvar och industriell självständighet förlorar klimatpolitiken nu mark. Experter varnar för att halveringen av utsläppen inom de kommande femton åren därför inte kan nås.
Samtidigt har bevarandet och återställandet av våtmarker fått en högre prioritet. Att återfukta floddeltaer och kustområden kan binda mycket kol och motverka torvbildning. Kritiker påpekar dock att denna metod ännu inte är tillräckligt vetenskapligt utvärderad. Det faktiska bidraget till klimatmålen förblir därför osäkert.
I Finland, Polen och de baltiska länderna pågår just nu planer för att återfukta stora skogs- och naturområden vid gränsen till Ryssland. Dessa områden skulle vid ett eventuellt militärt hot fungera som en naturlig barriär mot stridsvagnar.
Danmark fick nyligen tillstånd från Europeiska kommissionen att använda över 626 miljoner euro till nyplantering av skog. Det innebär att tiotusentals hektar jordbruksmark, främst från mejerisektorn, omvandlas till naturreservat.
Den danska regeringen, näringslivet och kommunala förvaltningar har under de senaste åren tagit fram en omfattande tripartit övergångsplan för det danska landsbygdsområdet och för den danska intensivodlingen och animalieproduktionen.
Där har man inte formulerat vad alla intressenter främst INTE vill, utan vad de tillsammans VILL. Det är ett av de största naturprojekten i Europa på senare år.
Godkännandet av de danska planerna visar att Bryssel inte längre betraktar bidrag till skogsplantering och naturåterställning som marknadsstörande. Tidigare sågs sådana bidrag ofta som snedvridande konkurrens mellan jordbrukare och andra sektorer. Nu ses naturåterställning som en väsentlig del av Europas klimat- och miljöstrategi, även om budgeten har krympt.
Internationellt ökar erkännandet av att våtmarker är av stor betydelse. Deras återställande hjälper inte bara till att motverka CO2-utsläpp, utan också till att skydda biologisk mångfald. Rapporter betonar att europeiska länder fortfarande ligger långt efter i naturåterställning, exempelvis genom att återställa försvunna våtmarker.
Europeiska kommissionen betonar dessutom allt oftare att EU-länder kan använda miljö- och klimatbidrag för att stödja sin jordbruks- och livsmedelsindustri, förutsatt att dessa sektorer är villiga att acceptera stödvillkor som är 'branschfrämmande'.