Denna genomgripande omorientering av EU:s uppgifter för de kommande åren leder till miljardnedskärningar för att frigöra mer pengar till stöd för Ukraina i kriget mot den ryska invasionen. Det krävs också en stärkt egen europeisk ekonomi och uppbyggnad av en egen försvarsindustri, och EU-länderna vill bli mindre beroende av import från länder utanför EU (läs: Ryssland, Kina och USA).
Det förhandlingscirkel som nu tar fart i Bryssel kan pågå i ungefär två år. Det är inte bara de nationella ministrarna från EU-länderna som har inflytande över vilka uppgifter EU-kommissionärerna ska utföra, utan även grupperna i Europaparlamentet. Slutligen måste EU-ländernas regeringschefer och statsöverhuvuden godkänna detta.
Den (avgående) nederländska finansministern Heinen har redan intagit sin förhandlingsposition och säger att ”Nederländerna säger nej till det nuvarande förslaget”. I en intervju med Financial Times kallade han flerårskapitalet för ”dead on arrival”, det vill säga dödfött. Det meddelade Heinen till EU:s finansministrar som samlades i Köpenhamn förra veckan efter sommaruppehållet.
Förhandlingarna om det nya europeiska fleråriga budgetramverket avgör inte bara EU:s ekonomiska riktning utan även jordbrukspolitikens framtid. Vid måndagens och tisdagens möte med jordbruksministrarna uppstod många frågor kring de föreslagna förändringarna.
Jordbruksministrarna har för första gången granskat kombinationen av en ny jordbrukspolitik och en ny (mycket lägre) jordbruksbudget. Europeiska kommissionen vill från 2028 samla jordbrukspengar i en stor fond som också finansierar andra politiska områden. Minst 293,7 miljarder euro ska reserveras för inkomststöd till bönder. Den summan är fastställd, men länderna får större frihet att själva fördela pengarna.
Denna lösning möter motstånd. Många jordbruksministrar vill behålla den nuvarande strukturen med två separata strömmar av pengar: direktbetalningar till bönder och separata program för landsbygdsutveckling. De fruktar att jordbruket måste konkurrera med andra utgifter, vilket skulle ge bönderna mindre trygghet.
Den danska ordföranden för jordbruksrådet betonade att EU behöver en förenklad politik med fokus på unga bönder, livsmedelssäkerhet och miljöanpassning. Detta kommer att leda till nya diskussioner under de kommande månaderna, inte bara bland jordbruksministrarna utan även deras kollegor inom miljö, försvar, finans och till och med premiärministrar och presidenter i EU-länderna.
Torsdag hålls ett brett möte i Bryssel mellan medlemmarna av Europaparlamentets jordbrukskommitté tillsammans med jordbrukskommissionären Christoph Hansen och det nuvarande EU-ordförandeskapet Danmark. Även europeiska jordbruksorganisationer kommer där att lämna sina synpunkter på förslaget till en ny (mer begränsad) europeisk jordbruks- och livsmedelspolitik för perioden 2028–2035.