Hela Europaparlamentet röstar denna vecka om den nya europeiska livsmedelspolitiken, från-bonde-till-bord-strategin. Den viktigaste frågan är om en majoritet av hela parlamentet godkänner de utvidgningar och skärpningar som införts under ledning av ENVI-miljöutskottet i Europeiska kommissionens ursprungliga förslag.
Strategin, som presenterades i maj 2020, är en del av kommissionens stolthet under Ursula Von der Leyen, klimatkommissionär Frans Timmermans Green Deal. Denna gröna giv omfattar inte bara miljååtgärder mot föroreningar i luft, jord och vatten utan även förbättringar av biologisk mångfald och livsmedelskvalitet.
Därför måste nästan alla kommissionärer inom sina policyområden också införa klimat- och miljöåtgärder.
Det gäller även jordbruk, boskapsskötsel och djurvälfärd. Användningen av bekämpningsmedel ska minskas med 50 %, och förlusten av näringsämnen ska minska med 50 procent. Detta innebär bland annat att användningen av gödningsmedel, inklusive stallgödsel, ska minska med 20 procent.
Användningen av antibiotika inom djurhållningen ska också halveras, och andelen land som används för ekologiskt jordbruk förväntas öka från cirka 8 % till 25 % i hela EU.
Den spännande frågan i Strasbourg denna vecka är om ledamöterna i Europaparlamentet kommer att följa den senaste omröstningen i jordbruks- och miljöutskotten. I september välkomnade ENVI-miljöutskottet och AGRI-jordbruksutskottet målen i Farm to Fork-strategin. Deras rapport antogs med 94 röster för, 20 emot och 10 nedlagda röster.
Dessutom stödde de rekommendationerna från sina två rapportörer, den nederländska Anja Hazekamp (PvdD) och den italienska kristdemokraten Herbert Dorfmann. Enligt deras rapport bör de av EU-kommissionen föreslagna åtgärderna inte vara alltför frivilliga, utan måste göras obligatoriska inom EU-länderna.
Rapporten antogs i sin helhet, inklusive 48 kompromissändringar, varav flera har lett till starka reaktioner från jordbrukssektorn.
En av dessa är betoningen av behovet av ett "bindande karaktär" för reduktionsmål beträffande bekämpningsmedel, näringsämnesförluster och gödningsmedel. Särskilt det ”obligatoriska införandet” av miljöåtgärder i jordbrukspolitiken motarbetas starkt av jordbruksstater inom EU och jordbruksorganisationer.
"Nedläggning av megastallar och minskning av antalet djur i djurhållningen ger enorma klimatvinster och är bra för naturen, vår hälsa och djuren. Det är ett genombrott att en majoritet av Europaparlamentet nu inser detta och verkligen vill agera för att nå ett hälsosammare livsmedelssystem," säger Hazekamp.
Hazekamps rapport förespråkar också minskning av pesticidanvändning. Europeiska kommissionen har tidigare annonserat ambitionen att minska användningen av jordbrukskemikalier med 50 % till 2030. Den minskningen måste vara bindande, enligt Hazekamps rapport. EU bör också vara striktare vid godkännande av giftiga ämnen.
Debatten hålls på måndag, på tisdag röstar man om en resolution och onsdag morgon tillkännages resultatet. Därefter kommer Europeiska kommissionen fram till 2024 att lägga fram en rad lagförslag för att omvandla hållbarhetsarbetet inom livsmedelskedjan till europeisk lagstiftning.
Rekommendationerna som Europaparlamentet ger i initiativrapporten från Hazekamp är inte bindande, men parlamentet liksom de 27 EU-länderna måste godkänna de slutliga lagförslagen. Europeiska kommissionen måste därför ta hänsyn till rekommendationerna, om en majoritet i EP stödjer dem.