Det handlar om en reform av det så kallade EU:s visumupphängningsmekanism. Den används för invånare från 61 länder som får resa till Schengenområdet utan visum. De får vistas här för korta besök på maximalt nittio dagar inom en period om 180 dagar. Europeiska kommissionen får återinföra visumkrav om det föreligger "säkerhetsproblem".
De befintliga grunderna för visumfri resa kvarstår men nya avvisningsgrunder tillkommer. Det gäller hybridhot (till exempel om icke-EU-länder använder migranter för att utöva inflytande över EU).
Framöver kommer också större fokus ligga på brott mot FN-stadgan, internationella mänskliga rättigheter eller underlåtenhet att följa domar från internationella domstolar. Alla dessa tillägg syftar till att skapa en avskräckande effekt, enligt Europaparlamentet.
Därtill kan Bryssel nu agera mot medborgare från icke-EU-länder som fått tillgång till Schengenländerna via en "omväg" eftersom de köpt ett "gyllene pass" i ett EU-land efter att ha gjort stora investeringar där. Många ryska oligarker och kriminella har bland annat via Cypern och Malta fått tillträde till EU-länder på detta sätt.
För att förhindra att tredjeländer bryter mot sina avtal får EU mer utrymme att upphäva undantaget för specifika myndighetspersoner och tjänstemän som kan hållas ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter eller andra överträdelser från en regerings sida.
Enligt den nederländska Europaparlamentarikern Malik Azmani från VVD är den antagna lagstiftningen nödvändig ”för att snabbare och även effektivare kunna reagera när visumfrihet utnyttjas på fel sätt gentemot Europeiska unionen.” Världen förändras och vi måste följa med i det.
Medförfattaren Tineke Strik (GroenLinks-PvdA) är kritisk till detta nya steg men också nöjd. ”Jag är glad att Europaparlamentet har lyckats få in en klausul om mänskliga rättigheter, vilket gör att EU kan upphäva visumfritt resande för diplomater vid allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter eller humanitär rätt.”