Europaparlamentet och Europeiska kommissionen inleder onsdagen med en första offentlig politisk-parlamentarisk diskussion om vad som kan bli den mest genomgripande tillfälliga revideringen någonsin av EU:s långtidsbudget.
Den debatten utgör den andra etappen i vad som kan bli ett EU-avgörande, efter att ministrar och regeringschefer från EU-länderna redan i februari och mars tagit det första steget och godkänt en ny typ av Marshallhjälpsfond. Europaparlamentet kommer nu att bana väg för kommissionen att omstrukturera alla befintliga EU-budgetar.
De 27 EU-kommissionärerna och kommissionsordförande Ursula von der Leyen ger i Bryssel en redogörelse för hur de vill frigöra hundratals miljarder euro för megafonden för återhämtning av den ekonomiska skadan orsakad av coronapandemin. De första finansiella följderna kommer troligen att presenteras om en vecka, den 20 maj. Det blir då den tredje etappen i mötesprocessen för att inkludera denna corona-megafond i EU-budgetarna.
Alla europeiska länder har drabbats av pandemin. Men stora skillnader hotar i både ekonomisk smärta och möjligheter till återhämtning. Grekland (-9,7 procent av BNP), Italien (-9,5 procent), Spanien (-9,4 procent) och Frankrike (-8,2 procent) upplever en kraftigare nedgång än exempelvis Tyskland (-6,5 procent).
Siffrorna är fortfarande officiellt hemliga, men ett läckt memo föreslår en budget på högst 2 biljoner euro. Så snart budgetarna är slutgiltigt fastställda (och kommissionärerna har godkänt nedskärningar i sina löpande budgetar!) kommer miljarder euro att kunna investeras för att återstarta den europeiska ekonomin.
Det råder fortfarande bakom kulisserna oenighet om huruvida länder som får pengar från en sådan coronafond får dessa som gåva/donation eller som lån, med eller utan ränta. I det senare fallet måste de delvis återbetala. Andra talar om ”eviga inteckningar eller arrenden”.
Ordföranden för parlamentets budgetutskott, belgaren Johan Van Overtveldt (ECR), sade om ”subventioner kontra lån” att han gärna vill se att fondens inkomster och utgifter balanserar mellan solidaritet och ansvar.
Presentation av finansieringen för de första miljarderna (i budgetarna för 2020 och 2021) den 20 maj sammanfaller med den efterlängtade och två gånger uppskjutna presentationen av den omfattande EU-klimatplanen Green Deal. I den första utkastsversionen av planen hade vice ordförande Frans Timmermans redan klart sagt att mycket måste förändras inom EU om Europa skall vara klimatneutralt om femton eller tjugo år. Det innebär en radikal vändning i användning av energi och råvaror, minskning av miljö- och luftföroreningar samt andra skatter och subventioner.
Europeiska kommissionen förklarar i eftermiddag i Bryssel att den ekonomiska skada som coronapandemin orsakat i många länder inte utgör något hinder eller stopp för omställningen till Green Deal, utan att just Green Deal kan bli motorn och drivkraften för att driva på den ekonomiska utvecklingen i EU-länderna mot en ny kurs.
Europaparlamentet debatterar på onsdagen med kommissionsordförande Von der Leyen om detta nya förslag. På fredagen röstar parlamentet om en resolution som – som det ser ut nu – kommer att antas med stor majoritet. Europaparlamentet röstar dessutom redan på onsdagen om en uppmaning till Europeiska kommissionen att ta fram en nödsituationplan. Skulle budgetförhandlingarna misslyckas eller försenas måste garantier finnas för EU-subsidier efter den 1 januari 2021.