Parlamentet i Strasbourg fördömer de amerikanska handelshoten och ekonomiska påtryckningarna mot Danmark och andra EU-medlemsländer. Detta är oförenligt med internationell rätt och grundprinciperna för samarbete mellan NATO-allierade.
EU-politikerna säger också att Grönland inte får användas som ett verktyg för att splittra EU. De vill att EU kraftfullt och gemensamt ska reagera och motsätta sig sådana tvångsåtgärder.
President Trump meddelade på onsdagskvällen att han avstår från ytterligare importtullar mot de åtta EU-länder som skickade en militär utredningsmission till Grönland i protest mot Trumps hotfulla retorik.
Europaparlamentet bedömde på onsdagen både EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och det gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Runt Europa har en "båge av instabilitet" uppstått, enligt parlamentsledamöterna. Från Ukraina till Kaukasus, från Mellanöstern till Sahel och från Arktis ända långt bortom detta.
Parlamentet anser att EU:s politiska inflytande och globala synlighet ofta hamnar efter EU:s ekonomiska, finansiella och diplomatiska tyngd. Det måste förändras. Det nya amerikanska utrikespolitiska tillvägagångssättet, som bygger på avtal och är mindre inriktat på samarbete och skydd av Europa, bör ge lärdomar. På så sätt kan EU undvika sårbarhet för framtida påtryckningar.
Samtidigt uttrycker Europaparlamentet oro över Trump-regeringens nationella säkerhetsstrategi, som ’formellt fastställer en obefogad amerikansk politik där EU:s grundläggande värderingar, demokratiska principer och fundamentala säkerhetsmål betraktas som motsatta amerikanska intressen’.
NATO och USA är fortfarande Europas viktigaste allierade, erkänner Europaparlamentet. Samtidigt påpekar det dock den växande opålitligheten och det ökande isolationistiska beteendet hos USA. I den nya årsrapporten om det gemensamma försvarspolitiken, som delvis är författad av den nederländske Europaparlamentarikern Thijs Reuten (GroenLinks-PvdA), ger parlamentet rekommendationer för att göra europeiskt försvar till verklighet.
”I nästan tjugo år har EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik mestadels bara funnits på papper; det är dags att denna blir verklighet,” säger han. Den nuvarande situationen kräver brådska, enhet och viljan att agera. ”Det handlar inte om att konkurrera med NATO, utan att se till att Europa kan stå på egna ben och vara en trovärdig aktör inom säkerhet,” säger Reuten.
Utgångspunkten för den gemensamma försvarspolitiken bör vara att europeiska trupper kan agera autonomt under en gemensam kommandostruktur, oberoende av NATO.