Europaparlamentarikerna har i en resolution fastslagit att de anser att EU-budgeten bör höjas med omkring tio procent, betydligt mer än vad Europeiska kommissionen föreslagit och mycket mer än vad de flesta EU-länder är beredda att betala till EU.
Mer försvar
De flesta EU-politiker håller med Europeiska kommissionärernas ståndpunkt att EU inom kort inte bara bör höja försvarsutgifterna för NATO, utan också att EU-länderna i mycket större utsträckning - gemensamt - bör utveckla och köpa in försvarsmateriel. På så sätt skulle de europeiska länderna kunna inta en mycket mer oberoende position, frikopplad från USA.
Mer autonomi
Därtill är de flesta EU-politiker, liksom de flesta EU-länder, överens om den nya ekonomiska och industriella kurs som 'Bryssel' ska börja föra för att bli en självständig ekonomisk stormakt, mellan USA och Kina. De högre importtullarna som president Trump införde och konkurrensen med Kina har klart visat att EU inte bara militärt, utan även ekonomiskt måste inta en mycket mer självständig position.
Promotion
Mindre EU
Särskilt de mest sparsamma EU-länderna anser att de nödvändiga ökade utgifterna måste täckas genom nedskärningar på andra poster i EU-budgeten. De betonar framför allt att de vill ha ett 'mindre' EU, med färre europeiska uppgifter och befogenheter (läs: mindre budget). De jordbruksorienterade länderna anser dessutom att jordbruksbudgeten inte får minskas så drastiskt.
Europeiska kommissionen hade delvis gått dem till mötes genom att överföra en del av de europeiska kontrolluppgifterna till EU-länderna själva och genom att ersätta många av de europeiska kontrollerna i efterhand med produktionsöverenskommelser i förväg. Dessutom skulle många av de nuvarande stödprogrammen slås ihop till en nationell fond under nationell tillsyn.
Regeringschefer
Under de kommande månaderna kommer delegationer från EU-länderna och Europaparlamentet att förhandla med EU-kommissionärerna för att nå en gemensam ståndpunkt. Praktiken har de senaste åren visat att Parlamentet kan ha höga krav, men i slutändan är det EU-länderna (läs: regeringscheferna) som bestämmer hur mycket EU-budgeten får höjas.
Riksrevisionen
Inte bara många Europaparlamentariker utan även den auktoritära Europeiska revisionsrätten uttryckte hård kritik mot den nya metoden, som enligt dem leder till mindre europeisk styrning och gemenskap samt till fler skillnader och konkurrens mellan (branscher i) EU-länder.
De omfattande och många förändringar som Europeiska kommissionen föreslår för EU:s långtidsbudget kan göra finansieringen och anvädningen av medel för EU-politik och -program efter 2028 sämre, konstaterade Europeiska revisionsrätten (ERK) i en ny rådgivande rapport.
Vissa delar förändrar fundamentalt hur EU-utgifterna hittills planeras, hanteras och kontrolleras. Revisorerna varnar därför för risker för en sund ekonomisk förvaltning och kräver starkare garantier.