I en resolution om EU:s budget efter 2027 förespråkar Europaparlamentet en mer flexibel och ambitiös flerårig budget. Den ökade internationella instabiliteten och geopolitiska spänningar, inklusive USA:s tillbakadragande från världsscenen, kräver enligt parlamentsledamöterna högre utgifter.
Parlamentet erkänner att mer pengar behövs för bland annat försvaret, kriget i Ukraina, ekonomisk tillväxt och klimatet. Samtidigt vill parlamentsledamöterna att dessa extra utgifter inte ska gå på bekostnad av sociala och miljömässiga policys eller befintliga EU-prioriteringar. Om detta slutligen är hållbart ifrågasätts av observatörer.
Samtidigt riktar parlamentet hård kritik mot Europeiska kommissionens föreslagna finansieringsstruktur. Särskilt planen där varje EU-land separat upprättar en nationell investeringsplan (precis som med coronans återhämtningsfonder) möter invändningar. Enligt parlamentsledamöterna saknas i denna modell nödvändig transparens och parlamentarisk kontroll.
Parlamentet är inte heller nöjt med det av kommissionen föreslagna Fonden för konkurrenskraft.
Därtill kräver ledamöterna att tillgång till EU-medel fortsatt kopplas till efterlevnad av grundläggande europeiska värderingar och rättsstatlighet. Ett nytt system av villkor ska se till att medborgare i medlemsstater inte straffas för sina regerings politik.
Det finns också oro kring finansieringen av coronans återhämtningsfond. Återbetalningen av dessa skulder får enligt parlamentet inte gå ut över andra EU-program. Därför insisterar man på nya inkomstkällor för EU och utesluter inte gemensamma lån för gränsöverskridande utmaningar.
EU-länderna kommer också att ta ställning till det föreslagna flerårsramverket. Därefter följer de så kallade trilogförhandlingarna där EU-länderna, Bryssel och Europaparlamentet måste enas om en gemensam ståndpunkt.