Parlamentet betraktar för närvarande Ryssland som det största utländska hotet mot den europeiska demokratin. Det handlar inte bara om spridning av desinformation, utan också om att utföra eller låta utföra cyberattacker, sabotage, brandstiftning och spionage. Även Belarus, Kina, Iran och Nordkorea nämns som länder varifrån sådana aktiviteter sker.
För splittrat
En särskild parlamentskommitté har sedan slutet av 2024 undersökt utländsk inblandning, informationsmanipulation, hybrida attacker och samordnad desinformation. Enligt deras slutrapport är den nuvarande europeiska hanteringen för splittrad. Enskilda EU-länder anses otillräckligt kapabla att ensamma motverka sådana hot.
Europeiska kommissionen har tidigare meddelat inrättandet av ett europeiskt centrum för demokratisk motståndskraft. Parlamentet vill att denna organisation ska växa till ett oberoende kunskaps- och koordineringscenter där alla EU-länder är skyldiga att delta. Befintliga europeiska instrument bör samlas där utan att skapa nya överlappningar.
Promotion
Kallas eller VDL?
Det är fortfarande oklart under vems ledning en sådan ny EU-uppgift kommer att ligga. Vissa kallar det en typisk militär uppgift för att ta sig an rysk aggression och störningar. Andra menar att det utspelar sig i den skymningsvärld som internet och kommunikation utgör, medan ytterligare andra ser en nära koppling till diplomati och spionage.
I korridorerna i Bryssel och Strasbourg har det under flera månader cirkulerat rykten och obekräftade uppgifter om att kommissionsordförande Ursula von der Leyen och några inflytelserika länder (Frankrike och Tyskland) vill avveckla den nuvarande diplomatiska EEAS-tjänsten under utrikeskommissionär Kaja Kallas, samtidigt som Kallas själv skulle vilja leda den nyskapade anti-Ryssland-enheten.
Digital vakthund
Samtidigt måste de befintliga sanktionerna mot Ryssland utvidgas till personer och organisationer som möjliggör desinformation (de ryska trollfabrikerna och Telegram). Dessutom vill parlamentet ha striktare efterlevnad av existerande digitala regler, bland annat Digital Services Act och AI-förordningen. Onlineplattformar måste ta större ansvar för att bekämpa bland annat valpåverkan som styrs via bots.
Den nederländska S&D-Europarlamentarikern Kim van Sparrentak (PRO), som medverkat i rapporten, anser att Europeiska kommissionen hittills visat för lite ambition i hotbekämpningen. Enligt henne måste det europeiska centret växa till en verklig tillsynsmyndighet med befogenheter och resurser.