Politikerna diskuterar ett brett spektrum av ämnen, som att förbättra samarbetet mellan Europol och FBI, samt bekämpning av brottslighet och terrorism.
Den amerikanske presidenten Trump och de stora amerikanska teknikföretagen (Google, X, Facebook) anser att de hittills "frivilliga" EU-reglerna för internetanvändning (både privat och affärsmässigt) är "en form av censur". Twitter och Facebook har redan beslutat att upphäva sitt förhandsövervakande.
En amerikansk utfrågning om europeiska teknikregler visade tidigare denna månad på klyftan mellan Washington och Bryssel. Medan EU håller fast vid sin digitala lagstiftning, betraktar motståndare i USA detta som censur. EU betonar att Digital Services Act och Digital Markets Act stöder grundläggande rättigheter och gäller för alla företag, oavsett ursprung.
Sedan ikraftträdandet av DSA och DMA har Europeiska kommissionen inlett flera utredningar mot stora internetplattformar, inklusive Google, Meta och Apple. Dessa utredningar pågår fortfarande. Den politiska tonen i USA har hårdnat sedan president Donald Trumps återkomst, som framställer europeisk digital reglering som orättvis mot amerikanska företag och hotar med vedergällningsåtgärder.
Trump har försökt få med EU:s internetregler i det senaste avtalet om nya importtariffer med kommissionsordförande Ursula von der Leyen, men Bryssel betonar att EU kommer fortsätta tillämpa egna regler, även för amerikanska teknikföretag.
Det förväntas också att ett stort fokus i samtalen i Washington kommer ligga på skydd av personuppgifter och, som det kallas, "skydd av barn online". Bakom denna formulering döljer sig EU:s avsikt att införa aktiv förhandsövervakning av all internettrafik för att kunna upptäcka och åtala barnpornografi.
En sådan "chatkontroll" är endast möjlig genom att kringgå tekniken för kryptering (att kryptera texter och bilder i internettrafiken). Det leder i många EU-länder till klagomål om integritetskränkningar och onödig statlig kontroll. Andra menar att staten även på internet måste kunna spåra brottslingar, precis som det redan är möjligt genom avlyssning av telefontrafik.
EU-länderna är på väg att fatta ett beslut om chatkontrollen. Under det danska ordförandeskapet planeras en omröstning nästa månad om ett förnyat förslag (“Chat Control 2”). Kärnan är att teknikplattformar, även med end-to-end-kryptering, måste använda upptäckningsteknologi för att hitta material av övergrepp och tillhörande URL:er före sändning. EU-länderna har diskuterat detta sedan 2022 men har ännu inte en kvalificerad majoritet.
EU-ländernas positioner skiljer sig åt än så länge, vilket gör resultatet osäkert. Förespråkarna hänvisar till barnskydd och gemensamma transatlantiska bekymmer; kritiker varnar för att omfattande scanning skadar integriteten för miljontals medborgare och underminerar journalistik och till och med rättsväsendet. Debatten kretsar därför kring frågan om "skydd av barn mot barnpornografi" kan förenas med stark kryptering.