Rapporten Europe’s Environment 2025 ger en dyster bild. Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat med 37 procent sedan 1990 och andelen förnybar energi har fördubblats sedan 2005, är miljötillståndet generellt "inte bra". Biodiversiteten minskar ytterligare och mer än åttio procent av de skyddade habitatområdena är i dåligt skick. Även mellan sextio och sjuttio procent av Europas jordar är nedbrutna.
Enligt EEA orsakas trycket främst av ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt inom jordbruk och livsmedelssystemet. Endast 37 procent av Europas ytvatten är fortfarande i gott ekologiskt skick. Brist på rent vatten drabbar nu en tredjedel av befolkningen och Europas territorium.
Europa värms dessutom upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Konsekvenserna blir alltmer synliga i form av extrema väderförhållanden, översvämningar, torka och skogsbränder.
Mellan 1980 och 2023 uppgick de ekonomiska förlusterna i EU till över 700 miljarder euro, medan endast perioden 2021–2023 stod för mer än 160 miljarder euro i skador. År 2022 beräknas cirka 70 000 personer ha avlidit till följd av värmeböljor.
Byrån varnar för att klimatförändringar och miljöförsämringar utgör ett direkt hot mot Europas konkurrenskraft. Ekonomin är starkt beroende av naturresurser, vars kvalitet försämras. För att upprätthålla motståndskraften i viktiga sektorer som livsmedelsförsörjning och dricksvattenförsörjning krävs bättre förvaltning av land och vatten.
Rapporten betonar att Green Deal-åtgärderna (från förra EU-kommissionen) är avgörande för att förhindra ytterligare försämring. Trots det har flera konservativa och högerriktade grupper i Europaparlamentet nyligen förespråkat att dessa regler ska rullas tillbaka, särskilt inom jordbruks- och energisektorn. Enligt miljöbyrån skulle en försvagning av miljölagstiftningen istället öka de ekonomiska och sociala riskerna.
Trots de negativa trenderna ser EEA också ljuspunkter. Luftkvaliteten har förbättrats, energieffektiviteten ökat och cirkulär ekonomi växer. Förnybara energikällor stod 2023 för över en fjärdedel av EU:s totala energiförbrukning. Det ökar chansen att EU kan bli klimatneutralt år 2050, förutsatt att nuvarande politik fortsätter.
Enligt byrån måste EU hålla fast vid sina hållbarhetsmål och undvika nedskärningar i miljöpolitiken. Annars riskerar kontinenten att drabbas av en oåterkallelig ekologisk och ekonomisk försämring. "Det vi gör idag kommer att forma vår framtid," sade EEA:s direktör Leena Ylä-Mononen vid presentationen av rapporten.