Trots tidigare avtal mellan de stora politiska grupperna visade omröstningen att kristdemokratiska EVP anslöt sig till motståndet från konservativa och radikalt högerriktade partier mot dessa planer.
Inrättandet av etikkommittén var en överenskommelse från 2019. Stora grupper, inklusive EVP, lovade då att skapa mer transparens och integritet inom Europaparlamentet. Planen har dock skjutits upp år efter år och är nu definitivt blockerad.
Förslaget om etikkommittén presenterades som ett sätt att förebygga korruptionsskandaler och återställa medborgarnas förtroende. Flera Europaparlamentariker är för närvarande föremål för undersökningar misstänkta för mutor eller spionage för utländska regimer. Trots detta röstades planen ner.
EVP anslöt sig förra veckan vid omröstningen till konservativa och högerextrema grupper som motsatte sig inrättandet av etikkommittén. Enligt den socialdemokratiska S&D-gruppen visar detta att EVPs löfte om transparens mer var en politisk strategi än ett äkta engagemang för integritet.
Kritiker menar att etikkommittén inte skulle ha varit annat än en symbolisk gest utan verkliga befogenheter. Särskilt EVP betonade att befintliga europeiska fördrag redan ger tillräckliga garantier för integritet och att en extra kommitté skulle vara onödig och juridiskt problematisk.
Förespråkare för kommittén, såsom Renew Europe- och S&D-grupperna, anser att de nuvarande reglerna inte räcker till. De understryker att upprepade korruptionsskandaler visar att oberoende tillsyn är avgörande. Enligt Renew Europe har EVP låtit sig styras av rädsla för politiska efterverkningar inom egna leden.
Även om planen nu är blockerad kvarstår kravet på ökad transparens i Europaparlamentet. Förespråkarna för etikkommittén har meddelat att de kommer att söka andra vägar för att skärpa integritetsreglerna och kraftfullare bekämpa korruption, men konkreta nästa steg har ännu inte meddelats.