Europaparlamentet uttryckte sig förra veckan i en icke-bindande resolution om vad man betraktar som en allvarlig försämring av den demokratiska situationen i Georgien. Namn ges då till den nyliga lagen om ”utländska influenser”, förtrycket av demonstranter och hoten mot oppositionsmedlemmar. Dessa utvecklingar sägs stå i strid med europeiska värderingar och normer.
Den georgiske premiärministern, som tidigare kallat den europeiska kritiken för partisk, betecknar resolutionen som ”pinsamt” och ”oacceptabelt”. Enligt Kobasjitze handlar det inte om förtryck eller avvikelse från demokratiska regler. Han menar att europeiska institutioner blandar sig i inrikesangelägenheter.
Samtidigt växer klyftan inom Georgien mellan den pro-europeiska presidenten Salome Zurabasjvili och de nuvarande makthavarna i Georgian Dream som nyligen har lagt om kursen mer i riktning mot Ryssland. Denna pro-Moskva-position leder till ökande spänningar, där stora delar av befolkningen fortsätter att sträva efter en pro-europeisk orientering.
Georgien har officiellt ansökt om EU-medlemskap, men anslutningsprocessen går trögt. Trots att landet förra året fick kandidatsstatus ligger det riktiga medlemskapet fortfarande långt fram i tiden. Ansökan är dessutom lösgjord från de tre västra Balkan-länder som ungefär samtidigt lämnade in sina medlemskapsansökningar.
Europeiska unionen vill däremot påskynda anslutningen av Ukraina och Moldavien. Med tanke på det ökande hotet från Ryssland betraktar Bryssel snabb integration av dessa två länder som en strategisk prioritet. Georgien hålls för närvarande på avstånd, delvis på grund av det nyligen minskade förtroendet för de nuvarande makthavarna.
I Europaparlamentets resolution fördöms därför inte bara situationen i Georgien, utan konkreta åtgärder föreslås också. Man uppmanar till personliga sanktioner mot bland andra Bidzina Ivanisjvili, den rike affärsmannen som ses som en inflytelserik figur bakom regeringspartiet. Även andra politiker och affärsmän som stödjer den pro-ryska kursen nämns som potentiella mål för EU-sanktioner.
Spänningarna mellan Georgien och EU ökar därmed ytterligare. Medan Bryssel oroar sig för landets tillbakagång mot auktoritära metoder håller Georgiens regering fast vid sin egen kurs. Den attityden hotar inte bara att fördröja ett snabbt EU-inträde, utan även att underminera internationella partnerns förtroende för landets stabilitet.