De nu föreslagna justeringarna från Bryssel ska lugna jordbruksorganisationer och regionala myndigheter samt dämpa de politiska spänningarna kring den europeiska landsbygdspolitiken. Jordbrukare protesterar mot att landsbygdsfonden inom jordbrukspolitiken slås samman med andra fonder, som den omfattande samhällssammanhållningsfonden.
Denna sammanslagning av bidragsströmmar i framtida nya nationella spargrisar skulle inte bara innebära ett nedskärning med flera hundra miljoner euro i jordbruksutgifter, utan också delvis överföra Europaparlamentets medinflytande till de nationella regeringarna.
Europeiska kommissionen är nu villig att anpassa sitt förslag för flerårsramen, förutsatt att EU:s ministerråd godkänner det, betonar Von der Leyen som ett uttryckligt villkor. Enligt insatta källor i Bryssel är det dock mycket osäkert. Många EU-länder anser istället att det är bra att en del av kontrollen över EU-bidragen återgår till deras huvudstäder.
För att lugna känslorna föreslår kommissionsordförande Ursula von der Leyen nu ett "landsbygdsmål". EU-länderna skulle tvingas att använda minst tio procent av sina nya nationella program till jordbruk och landsbygdsutveckling.
Dessutom ska regionala myndigheter få större inflytande över hur de europeiska pengarna används. Europaparlamentet har länge krävt hårdare tillsyn över användningen av EU-medel, eftersom man fruktar att bli utanför vid framtida budgetbeslut.
Trots de nu föreslagna ändringarna förblir många EU-länder reserverade. I EU-rådet betonade diplomater att endast nationella regeringar kan ändra budgetprocedurerna. För parlamentet går eftergifterna längre än väntat, men många ledamöter anser dem fortfarande otillräckliga.
Eftergifterna är dokumenterade i ett brev som Von der Leyen skickade till parlamentets ordförande Roberta Metsola och Danmarks statsminister Mette Frederiksen förra helgen. Ordförandena för de tre EU-institutionerna (Kommissionen, Parlamentet och Rådet) diskuterar på måndag eftermiddag de ökande spänningarna i ett växande antal avgörande EU-frågor.
Europaparlamentet har denna vecka under plenarsessionen i Bryssel (onsdag och torsdag) även den föreslagna budgeten för 2026 på agendan. Den träder i kraft om några veckor, men parlamentarikerna vill fortfarande göra ändringar.
Dessutom måste EU-politikerna åter ta ett beslut om förenkling (läs: avskaffande) av procedurer och EU-regler för att lätta administrativa bördor för företagen. Denna Omnibus-1-operation röstades förra månaden oväntat ned med minsta möjliga marginal av motvilliga socialdemokrater, liberaler och gröna, till stor besvikelse för EU:s ministerråd och kommissionen.
Därför hotar EPP-gruppen denna vecka att söka parlamentariskt stöd från konservativa, nationalistiska och extremhögerfraktioner för att rulla tillbaka ett antal (enligt dem:) ohållbara hållbarhetskriterier i Green Deal. Även en försvagning av EU:s klimatpolitik och ett stopp för produktionen av nya bensinbilar riskerar att föra EPP ”åt höger”.