Kommissionen konstaterar att domarnas oberoende i Ungern är strukturellt hotat. Politisk påverkan på utnämningar, sanktioner och domstolarnas befogenheter har fortfarande inte avskaffats. Detta väcker oro för rättvis rättskipning och blockerar ytterligare europeiska utbetalningar till Budapest.
Totalt är mer än 18 miljarder euro i EU-medel fortfarande frysta. Förra året frigav kommissionen 8 miljarder euro efter att Ungern genomfört vissa juridiska reformer. Enligt Bryssel har dock nästan ingen framgång uppnåtts sedan dess, trots tidigare löften från den ungerska regeringen.
Missnöjet med Ungern växer inte bara inom kommissionen, utan även bland EU-medlemsländer och i Europaparlamentet. I flera huvudstäder hörs krav på hårdare åtgärder. Danmark vill till och med upphäva Ungerns rösträtt i rådet.
Den nederländska Europaparlamentarikern Raquel García Hermida-van der Walle (D66), som på Europaparlamentets vägnar medverkat i årsrapporten, är mycket oroad: "När man ser hur länder som Ungern struntar i rättsstaten kan jag förstå att Europeiska kommissionen inte känner sig tagen på allvar. Råden om att stärka rättsväsendet och oberoende media slängs rakt i papperskorgen där."
I en plenardebatt i Europaparlamentet uppmanade flera partigrupper till att äntligen införa faktiska sanktioner mot den besvärliga ungerska premiärministern Viktor Orbán. Under debatten i Strasbourg var Budapests borgmästare, Gergely Karácsony, framträdande närvarande. Som en pro-europeisk kandidat ställs han nästa år i val mot det regerande Fidesz-partiet. Han fick stående ovationer av Europaparlamentet.
Rapporten innehåller också kritiska kommentarer om situationen i andra EU-länder. I Rumänien finns fortsatt oro över politisk press på domare och media. På Malta har otillräckliga framsteg gjorts för att stärka rättsstaten, trots tidigare löften. Slovakien får hård kritik för nyligen antagna lagändringar som kan undergräva domarnas oberoende. Tjeckien halkar efter vad gäller transparens kring utnämningar inom rättsväsendet.
Europeiska kommissionen konstaterar att vissa länder inte bara bryter mot EU-regler utan även trampar på sina egna lagar. Detta undergräver det ömsesidiga förtroendet inom unionen. Även om vissa länder gör små framsteg är dessa ofta otillräckliga enligt Bryssel för att tala om strukturell förbättring.
Inom Europeiska unionen växer splittringen om hur man ska hantera länder som rubbar rättsstatens normer. Medan vissa regeringar förespråkar diplomati och dialog vill andra länder ha hårdare sanktioner. Kommissionen försöker balansera mellan dessa metoder, men den politisk-administrativa återvändsgränden kring Ungern förblir en nyckelfråga.
Som svar överväger Europeiska kommissionen nu att bredda sin strategi. Man arbetar även med att utöka det befintliga systemet "cash-for-reform", där också andra EU-länder i framtiden först får EU-bidrag om de genomför påvisbara reformer inom rättsstat och demokrati.