En gemensam lobby från Tyskland och Italien har återupplivat diskussionen om EU-förbudet. I ett gemensamt memo till Europeiska kommissionen argumenterar båda länderna för att efter 2035 ska bilar som använder rena, miljövänliga bränslen tillåtas. Det skulle innebära ett förbud mot nya diesel- och bensinbilar, men miljövänliga bränslen öppnas upp. Steget markerar ett öppet samarbete mellan Berlin och Rom, som hittills haft egna vägar.
Europeiska kommissionen har meddelat att de redan i år vill ompröva 2035-förbudet, ett år tidigare än planerat. Det ska avgöra om planen är genomförbar, nu när efterfrågan på elbilar stagnerar och europeiska biltillverkare riskerar att förlora kampen mot importen av billiga asiatiska elbilar. Detta sätter framtiden för bensinbilsförbudet, som infördes 2022 (av den tidigare kommissionen VDL-1) som en viktig del av Green Deal, på ny debatt.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen betonade nyligen att “framtiden är elektrisk”, men gav samtidigt utrymme för praktiska justeringar. Hon förespråkar små, prisvärda elbilar som tillverkas i Europa. Kommissionen håller formellt fast vid förbudet, men tonen har blivit märkbart mer pragmatisk.
Även europeiska biltillverkare ökar pressen. Branschorganisationen vill lätta på reglerna, med utrymme för hybrider som körs på nya, miljövänliga syntetiska bränslen. I det fallet kan dagens förbränningsmotorer i stort sett finnas kvar.
Enligt tyska, franska och italienska biltillverkare hotar de nuvarande kriterierna (”endast elektriskt”) deras överlevnad. Detta budskap får allt större stöd i Europaparlamentet, där EPP framträder som förespråkare för ”realistisk klimatpolitik”.
De kristdemokratiska partierna i Europaparlamentet, den största gruppen, vill också lätta på 2035-förbudet. Under ledning av Manfred Weber driver partiet på för att slopa böter för tillverkare vars bilar i år förorenar för mycket. Enligt Weber är ”utfasningen av förbränningsmotorn ett misstag”.
Den ekonomiska situationen i Tyskland är dyster. Bilindustrin, som fortfarande är landets viktigaste industrisektor, lider av fallande vinster, konkurrens från Kina och höga amerikanska importtullar. Tiotusentals jobb har försvunnit hos företag som VW, Mercedes, BMW och Bosch. Ännu fler jobb står på spel. Oro över sysselsättningen ökar det politiska trycket på Berlin.
Förbundskansler Friedrich Merz satsar på en pragmatisk kurs. Hans regering förlängde skattebefrielsen för elbilar och arbetar med nya incitament för medel- och låginkomsttagare. Samtidigt pressar Berlin i Bryssel på för mer flexibilitet i EU-reglerna för att ge industrin andrum.
Men medan kommissionsordförande von der Leyen uppmanar industrin att bygga billiga, små elbilar för städer, vill Merz att de större lyxbilsklasserna (BMW, Porsche, Volkswagen) ska få tid och möjlighet att övergå till hybrider, inklusive förbränningsmotorer.
Denna strategi möter motstånd inom den tyska koalitionen. CDU- och CSU-minister förespråkar uppskov eller ändring av förbudet medan SPD-företrädare håller fast vid de nuvarande överenskommelserna. Den interna splittringen försvårar ett tydligt regeringsbeslut, men kraven på förändring blir allt starkare.
De ekonomiska siffrorna understryker brådskan. Enligt flera källor försvann över 50 000 jobb i den tyska bilindustrin på ett år, medan ytterligare 90 000 jobb hotas. Tillverkarna kämpar med stigande kostnader, minskad efterfrågan och internationell konkurrens. För många symboliserar 2035-regeln det bredare dilemmat mellan klimatambition och industriell överlevnad.