Den nya planen ska göra det enklare för företag och investerare att satsa pengar i projekt som bidrar till naturåterställning, såsom att återställa våtmarker, skogar eller kustområden.
Miljökommissionären Jessika Roswal understryker att sådana investeringar inte bara är bra för miljön utan också kan löna sig ekonomiskt. Hon menar att naturvård har ett värde som idag nyttjas otillräckligt.
Med initiativet ansluter sig Bryssel till tidigare satsningar på att även använda privat kapital för andra miljömål. Man har länge samarbetat med privat sektor för att förbättra luftkvalitet, minska vattenföroreningar och främja hållbara jordbruksmetoder. Med detta nya förslag vill Bryssel använda samma logik för biodiversitet.
Central i planen står så kallade 'naturkrediter', en form av omsättningsbara aktier som ska göra projektets påverkan på naturen mätbar. Sådana projekt får då en slags EU-godkännande stämpel. Tanken är att en frivillig marknad för dessa krediter ska uppstå, utöver befintlig offentlig finansiering.
Miljöorganisationerna reagerar blandat. De ser möjligheter att tillföra extra investeringar till naturprojekt, men varnar för att privat kapital inte får ses som en ersättning för offentliga budgetar. Enligt dem måste Bryssel fortsatt investera tillräckligt i naturpolitik. Utan kraftfulla offentliga insatser riskerar förslaget att bli en skenlösning som döljer befintliga underskott.
En annan oro är att planerna kan leda till ‘greenwashing’, där investerare med relativt små bidrag ändå köper en grön image. Om företag via naturkrediter kan göra anspråk på miljövinst utan att minska sina egna skadliga aktiviteter finns en risk att strukturella åtgärder skjuts åt sidan.
Europeiska kommissionen erkänner denna risk och lovar ett robust ramverk för transparens och kontroll. Kommissionen vill – enligt egen utsago – förhindra att det nya systemet ger utrymme för missbruk eller orättvisa påståenden om ekologisk vinst.
Planen är del av EU:s bredare insatser för att genomföra naturåterställningslagen och nå målen i den europeiska gröna given. Enligt kommissionen behövs årligen tiotals miljarder euro extra för naturåterställning, och privat finansiering kan spela en nyckelroll i detta.