EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra har bekräftat sin klimatambition för 2040: en minskning av växthusgasutsläppen med 90 procent jämfört med 1990. Detta mål är i linje med den vetenskapligt rekommenderade vägen mot klimatneutralitet 2050.
Samtidigt inför kommissionen en beräkningsmässig justering. EU-länderna får under vissa villkor inkludera utsläppsminskningar utanför Europa i sina nationella beräkningar. Det handlar till exempel om investeringar i klimatprojekt utanför EU.
Det nya förslaget innebär att EU-länderna får större flexibilitet att nå målet. Enligt Hoekstra är detta tillvägagångssätt nödvändigt för att ta hänsyn till skillnader mellan medlemsländer i ekonomisk kapacitet och existerande klimatåtgärder. Ett bindande nationellt mål per land har inte föreslagits, till miljöorganisationernas besvikelse.
Lokala företrädare från över 400 städer har kritiserat denna strategi. I en gemensam uppmaning förespråkar de ett bindande utsläppsmål per medlemsland, utan utländsk kvittning. De oroar sig för att det nuvarande förslaget kommer att leda till uppskov och orättvis ansträngning.
Även miljöorganisationer uttrycker oro. Man fruktar att tillåtandet av utländska krediter undergräver EU:s mål trovärdighet. De påpekar att verkliga utsläppsminskningar inom Europa är nödvändiga för att tackla klimatkrisen och minska hälsoskador orsakade av luftföroreningar.
Enligt Bryssel är det avgörande att hålla fast vid 90-procentsmålet för att nå Parisavtalets mål och för att hålla energitransitionen ekonomiskt möjlig. Europeiska kommissionen framhåller att flexibiliteten ökar sannolikheten att EU-länderna deltar i stället för att dra sig ur.
Frankrike hade tidigare förespråkat uppskov med att fastställa målet för 2040, men fick inget stöd för detta. Miljökommissionär Ribera kallade ett eventuellt uppskov för "ett misstag". Hon betonar att långsiktig tydlighet är nödvändig för investeringar i ren energi och industriell innovation.