Enligt den färdplan som presenterades i torsdags ska EU ha en fullt operativ försvarsstruktur år 2030. Prioriteten ligger på fyra projekt: det europeiska droneförsvarsinitiativet, skydd av östgränsen, utveckling av ett luftvärnssystem och ett rymdskydd.
Europeiska kommissionen menar att samarbete och gemensamma investeringar är nödvändiga för att förhindra fragmentering, höga kostnader och inkompatibla system. Senast i slutet av 2027 ska fyrtio procent av försvarsköpen ske via gemensamma europeiska kontrakt. Den andelen ligger idag under tjugo procent.
Planerna samordnas fullt ut med NATO. EU-tjänstemän understryker att EU inte ser sina försvarsinsatser som konkurrens, utan som ett komplement till de befintliga NATO-strukturerna. Båda organisationerna vill i möjligaste mån vara samordnade för att undvika dubbelarbete och garantera interoperabilitet.
EU-kommissionärerna Kaja Kallas, Andrius Kubilius och ordförande Ursula von der Leyen har kallat till snabb handling. De varnar för att det ryska hotet består, även om kriget i Ukraina tar slut, och att Europa måste kunna försvara sig självt med minskande amerikansk närvaro.
Europeiska kommissionen vill nå avskräckning genom snabb utveckling och produktion av nya vapensystem. Ryssland och Vitryssland nämns uttryckligen i planen som de största hoten. Uppbyggnaden av ett effektivt drone- och raketförsvar ska göra europeiskt luftrum säkrare.
För genomförandet ställer kommissionen en finansiell ram på 150 miljarder euro i lån till förfogande. Den största delen av utgifterna måste dock komma från nationella försvarsbudgetar, för vilka kommissionen temporärt erbjuder mer budgetutrymme via särskilda undantagsklausuler.
Skyddet av östgränsen prioriteras tillsammans med droneförsvarsprojektet. Programmet, kallat Eastern Flank Watch, ska stärka land-, sjö- och luftövervakningen. Den första kapaciteten förväntas i slutet av nästa år, full operativ insats 2028.
De 27 EU-länderna behåller kontrollen över vad som utvecklas, köps in och genomförs. Europeiska kommissionen koordinerar framstegen och kontrollerar årligen om de överenskomna målen uppnås. Regeringscheferna kommer att diskutera den nu lanserade planen nästa vecka under ett toppmöte i Bryssel.

