Bara ett halvt år efter presentationen av EU:s klimatplaner mot den globala uppvärmningen har Europeiska kommissionen nu tillkännagett fem nya förslag för att ytterligare minska utsläppen av metan och kväve. Minskningen ska framför allt ske genom en omställning från förorenande energikällor (såsom naturgas och kol) till ren energi, som väte.
Energisektorn (läs: kraftverk och GasUnie) får fram till 2030 på sig att minska delar av sina metanutsläpp. Det handlar om åtgärder som att reparera läckande gasledningar och att flamma av gasrester.
Metan (CH4) är efter koldioxid (CO2) den viktigaste växthusgasen som bidrar till den globala uppvärmningen. När den släpps ut i luften är den 80 till 100 gånger starkare än CO2. Metan står för en fjärdedel av den mänskligt orsakade uppvärmningen av jorden. Metan är osynligt för blotta ögat.
Metan regleras än så länge otillräckligt i Europa. Med ny metanlagstiftning vill Europeiska kommissionen angripa utsläppen från energisektorn, med en begränsad insats fram till 2030 och en utvidgning därefter.
Metan försvinner ur atmosfären efter cirka 15 år. Om utsläppen stoppas nu, märker planeten det redan om 15 år. Nytt metan tillförs inte, och mängden metan i atmosfären minskar. Växthuseffekten minskar då till och med. Att bara minska metan är dock inte tillräckligt för att hejda jordens uppvärmning.
En del av användningen av naturgas kommer i framtiden att ersättas av väte. Europeiska kommissionen reviderar därför gaslagstiftningen och lägger till regler om väte. För att etablera en marknad för väte införs regler för marknadsordning, användning av infrastruktur och konsumenträttigheter.
Utvecklingen av vätgas i stor skala är fortfarande i sin linda, men redan nu menar ingenjörer och tekniker att detta är framtidens gas.
Tidigare denna vecka presenterade Institutet för jordbruks- och handelspolitik (IATP) en ny studie om miljöpåverkan från de 35 största kött- och mejeribolagen i Europa. Enligt IATP är de ansvariga för 7 procent av växthusgasutsläppen inom EU. Bland de 35 undersökta bolagen finns bland annat FrieslandCampina, Danish Crown, Nestlé och Danone. Studien tittade bland annat på deras klimatplaner och utsläpp inom deras leverantörskedjor.
Åttiosex procent av allt kött och mejeriprodukter inom EU kommer från 10 europeiska länder: Tyskland, Frankrike, Spanien, Polen, Italien, Nederländerna, Danmark, Irland, Belgien och Storbritannien. För en omställning inom det europeiska jordbruket måste framför allt dessa 10 länder agera, enligt forskarna.
Enligt författarna har inget mejeri- eller jordbruksbolag betraktat minskning av djurbeståndet som en möjlig lösning. Den kraftigt ökande köttexporten är också en orsak till ökande utsläpp, framhålls det.
Ingen EU-medlemsstat håller dessa stora agrobolag medansvariga för utsläppen i deras leverantörskedjor, trots att jordbruksutsläppen ökat under det senaste decenniet. Samtidigt som EU förbereder lanseringen av ”koldioxidjordbruk” (CFI, Carbon Farming Initiative) som en del av Green Deal, bör EU-länderna tvinga kött- och agroindustrin att minska sina utsläpp, förespråkar IATP.
Endast tre av de undersökta företagen (Nestlé, FrieslandCampina och ABP) har meddelat planer på att minska sina totala utsläpp i leverantörskedjan. IATP konstaterar att många stora jordbruksföretag knappt har några klimatplaner eller mål. Och även företag som har det beter sig enligt IATP ibland på ett sätt som kan liknas vid "greenwashing" och framställer sig som mer miljövänliga än de egentligen är.