Bör den europeiska livsmedelsindustrin snabbare övergå till att använda mer hållbara och miljövänliga bekämpningsmedel? Den frågan vill EU-kommissionen besvara på tisdagen med en handlingsplan. Europeiska lantbruksorganisationer har redan meddelat att de kommer att demonstrera mot uteblivna ersättningar för skador.
Just nu kämpar den (agrara) livsmedelsproduktionen globalt med konsekvenserna av blockaden av Hormuzsundet. Eftersom konstgödsel framställs genom förbränning av stora mängder (billig) naturgas till urea och ammoniak, möter bönder över hela världen allt dyrare konstgödsel.
Geopolitik
För närvarande är de europeiska länderna särskilt beroende av Ryssland och Marocko. I andra delar av världen är konsekvenserna av blockaden av Persiska viken ännu mycket större. Med stigande energipriser blir konstgödsel en enorm kostnad även för bönder.
Promotion
Det blir därmed tydligt hur geopolitiken påverkar samhället och ett antal dilemman sammanfaller – kring penningflöden till Ryssland, en affärsmodell beroende av stora mängder konstgödsel och vår användning av fossila bränslen.
Globalt
Konsekvenserna av de snabbt stigande konstgödselpriserna är redan synliga över hela världen. Bönder i Europa, Sydamerika och Asien försöker minska sina kostnader genom att använda mindre konstgödsel, odla andra grödor eller skjuta upp investeringar. Vissa funderar till och med på att låta fälten ligga i träda, eftersom den förväntade avkastningen inte längre väger upp produktionskostnaderna.
Den nuvarande krisen har uppstått efter eskaleringen av konflikten mellan USA och Iran. På grund av spänningar kring Hormuzsundet, en avgörande rutt för export av råvaror till konstgödsel, har internationella handelsflöden störts allvarligt. Sedan slutet av februari har priserna på urea, en viktig kvävegödsel, enligt EU-kommissionen stigit med mer än hälften.
Mer än fördubblat
I länder som Argentina har priserna fördubblats på kort tid. Även europeiska lantbruksorganisationer slår larm. I Lettland varnar bönder att jordbruksmark kan komma att lämnas obrukad eftersom kostnaderna för gödsling, bränsle och energi blivit för höga. Analytiker menar att situationen är allvarligare än tidigare chocker under coronapandemin eller vid utbrottet av Rysslands krig i Ukraina.
Ingen kris
Experter förväntar sig dock inte omedelbart en global livsmedelskris år 2026. Många bönder har redan tidigare fyllt på sina gödselförråd inför kommande säsong. Trycket på jordbruksföretagen ökar ändå, särskilt i Europa där bönderna även drabbas av höga energiräkningar, skarpare miljöregler och stigande skulder.
Mer miljövänligt
Krisen leder samtidigt till förändringar inom jordbruket. Allt fler bönder söker sätt att använda konstgödsel mer effektivt. Det handlar om mer precis gödsling, andra växtföljder och att använda grödor som kräver mindre näring, som soja, korn eller havre. Intresset ökar också för teknologier som kan minska användningen av konstgödsel.
EU-bidrag
Enligt experter förändras konstgödselmarknaden strukturellt. Där företag tidigare litade på snabba globala leveranser, skiftar fokus nu till leveranssäkerhet och egen produktionskapacitet. Europeiska länder försöker därmed bli mindre beroende av import från politiskt instabila regioner. Det förs till och med fram argument för EU-bidrag för att behålla (och utöka!) den europeiska produktionen.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, varnade tidigare för att de globala priserna på konstgödsel under första halvan av 2026 kan stiga ytterligare med 15 till 20 procent om krisen kvarstår. Det kan få konsekvenser för produktionen av basgrödor som vete, majs och ris.
Analytiker betonar att konsekvenserna i slutändan kan bli större än bara inom jordbrukssektorn. Högre kostnader för bönder kan slå igenom i livsmedelspriserna för konsumenterna. Oro växer därför för att geopolitiska konflikter får allt mer direkt påverkan på den dagliga livsmedelsförsörjningen.