Europeiska kommissionen skulle denna vecka ge klarhet om framtiden för förbudet 2035 mot nya bensin- och dieselbilar, men beslutet har skjutits upp. Förbudet tillkännagavs för ett och ett halvt år sedan, men biltillverkare och EU-politiker vill backa från det.
Biltillverkarna har länge pressat på för att göra justeringar. De pekar på svaga försäljningssiffror för elbilar, det långsamma skiftet till ny teknik och hård konkurrens från Kina.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har tidigare sagt att de europeiska biltillverkarna inte ska hålla fast vid att elektrifiera sina (befintliga) stora (dyrare) bilmodeller. Hon anser att den europeiska bilindustrin i stället ska möta konkurrensen från Kina genom att producera små, billiga elektriska (stads)bilar.
Promotion
Tyskland spelar där en tydlig roll. Förbundskansler Merz efterfrågar undantag för plug-in hybrider, fullhybrider, bilar med en "räckviddsförlängare" och även för bilar med mycket effektiva förbränningsmotorer. Stora tillverkare stöder denna begäran och säger att alla drivlinor ska få finnas kvar.
Flera länder, däribland Italien, vill också tillåta andra tekniker som bilar som körs på (mindre förorenande) biobränslen efter 2035. Frankrike vill däremot hålla fast vid helt elektriska fordon för att inte undergräva tidigare investeringar i sektorn. Detta ökar splittringen inom EU.
Utöver bilpolitiken skjuter Bryssel också på Köpa europeiskt-planen. Paketet skulle stärka europeiska företag men möter tveksamhet från flera EU-länder. De fruktar risker för handel, priser och leverantörskedjor om europeisk preferens införs för snabbt, till nackdel för importerade asiatiska eller amerikanska konkurrenter.
Nio länder uppmanar till stor försiktighet med förslaget. De vill först ha en bättre analys av de ekonomiska konsekvenserna och menar att europeisk preferens endast får användas som sista utväg, främst inom tydligt definierade strategiska sektorer.
På grund av denna splittring försenas även dessa ärenden. Europeiska kommissionen hade tänkt presentera paketet i år, men på grund av skilda ståndpunkter inom EU har beslutet skjutits upp till ett senare tillfälle. Det gör att både industrin och EU-länderna fortsatt lever i ovisshet.