Europeiska kommissionen vill påskynda anslutningen av Montenegro, Albanien, Moldavien och Ukraina. De fyra länderna har gjort tillräckliga framsteg för att få en konkret tidsplan. Montenegro skulle kunna bli EU:s 28:e medlemsland redan 2028.
Bryssel har tagit fram separata handlingsplaner för de fyra länderna. Detta för EU:s utvidgning närmare. Den faktiska anslutningen är dock beroende av fortsatta reformer och samtycke från de nuvarande 27 EU-länderna.
Montenegro först
Montenegro är längst fram. Landet kan avsluta sina anslutningsförhandlingar i slutet av året och förväntas underteckna ett anslutningsavtal i juni 2027. Om reformerna fortsätter anser kommissionen att medlemskap 2028 är realistiskt. EU:s senaste utvidgning skedde 2013 när Kroatien anslöt sig.
Albanien följer tätt efter. Landet vill avsluta förhandlingarna 2027 och skulle kunna ansluta sig 2029. Bryssel kräver vidare reformer av rättssystemet samt kraftfullare bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Regeringen måste också i större utsträckning ta hänsyn till samhällskritik.
Ukraina inte än
Bryssel har ännu inte fastställt något anslutningsdatum för Moldavien och Ukraina. Båda länderna har genomfört viktiga reformer men måste fortsätta anpassa sin lagstiftning och offentliga institutioner. Enligt den nya planen kan Moldavien avsluta fler än tjugo förhandlingsomgångar 2027, jämfört med sju för Ukraina.
Trots kriget har Ukraina gjort betydande framsteg, säger Bryssel. Europeiska kommissionen berömmer bland annat anticorruptionsinstitutionernas funktion. Samtidigt måste Kiev snabbt förbättra rättsväsendet, demokratiska institutioner, offentlig förvaltning och skyddet av minoriteter. Att avsluta förhandlingarna 2028 kvarstår som ett ambitiöst mål.
Balkan halkar efter
För andra kandidatländer är utsikterna mindre gynnsamma. Serbien har knappt gjort några framsteg. Kommissionen ser dock möjligheter till en ny reformkurs efter det senaste valet. Nordmakedonien måste genomföra nödvändiga grundlagsändringar, medan Bosnien och Hercegovina halkar efter med politiska och administrativa reformer.
Enligt Bryssel är Georgien numera kandidatländer endast till namnet. Ansökningsprocessen ligger i praktiken stilla på grund av försämringarna inom demokrati och grundläggande rättigheter. Turkiet avlägsnar sig också ytterligare från medlemskapet. Ankara avvisar den europeiska kritiken mot rättsstaten och de politiska utvecklingarna.
EU-länderna måste nu besluta om nästa steg.
