Europaparlamentet motsätter sig en mindre budget. EU-politiker vill ha tillräckligt med pengar för nya prioriteringar som säkerhet, försvar och konkurrenskraft, utan att skära i de redan befintliga utgifterna för jordbruk och regional utveckling. Parlamentet har krävt en höjning av den föreslagna budgeten med 10 procent.
Nya avgifter
Då kommer också finansieringen allt mer i fokus. Utöver bidragen från de 27 EU-länderna efterfrågas nya "egna inkomster" (läs: skatter) för EU. Dessa skulle göra den europeiska budgeten mindre beroende av direkta betalningar från nationella budgetar.
Europeiska kommissionen har därför föreslagit flera nya inkomstkällor. Det handlar bland annat om intäkter från en kväveavgift, elektroniskt avfall, tobak och bidrag från stora företag. Det råder dock fortfarande oenighet mellan EU-länderna om dessa planer.
Promotion
Motståndare
Särskilt Tyskland motsätter sig kommissionens förslag på nästan 2 biljoner euro. Även Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland tillhör de länder som kräver kraftiga besparingar. Sverige räknas också till denna grupp. Det talas om sänkningar på hundratals miljarder euro.
Samtidigt vill EU lägga mer pengar på nya prioriteringar. Försvar, säkerhet och konkurrenskraft har fått en framträdande plats. Det ökar spänningen med traditionella stora utgiftsposter, däribland jordbruk och stöd till regioner. Även klimatutgifter måste få plats i den nya budgetupplägget.
Digital skatt
Europaparlamentet har själv föreslagit ytterligare möjligheter till nya inkomster. Man nämner en digital avgift samt inkomster från kryptovalutor och onlinespel. Framför allt skulle en digital avgift, enligt förespråkarna, kunna ge betydande intäkter. Tyskland ifrågasätter dock om sådana nya inkomster kan lösa finansieringsproblemet.
Berlins inställning är inte principiellt avvisande till nya egna inkomster, så länge dessa inte skadar konkurrenskraften. Men enligt Tyskland kan EU ändå inte undvika betydande besparingar på kommissionens förslag. Här krockar två synsätt: att söka mer inkomster eller att minska den totala budgeten.
Att enas
De kommande förhandlingarna måste överbrygga dessa motsättningar. Det handlar inte bara om nästan 2 biljoner euro, utan också om fördelningen mellan nya och befintliga prioriteringar och om hur EU ska finansiera sina utgifter. För en slutlig flerårig finansiell ram måste medlemsländerna och Europaparlamentet slutligen komma överens.