Det irländska EU-ordförandeskapet har föreslagit en reviderad budget på 1,83 biljoner euro för perioden 2028–2034. Det är 8 procent mindre än de nästan 2 biljoner euro som Europeiska kommissionen ursprungligen ville ha. Irland försöker på så sätt nå en kompromiss mellan länder som vill spara kraftigt och regeringar som vill skydda befintliga bidrag.
Mindre eller mer
Sex "snåla" länder anser att denna minskning är otillräcklig. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kallar förslaget för en otillräcklig grund för överenskommelse. Även Nederländernas finansminister Eelco Heinen tvivlar på om en överenskommelse är möjlig redan i år. De sex länderna vill spara hundratals miljarder euro ytterligare.
Mot detta står sjutton länder, ledda av Italien, Spanien och Polen, som motsätter sig genomgripande nedskärningar av jordbruksstöd och regionalt stöd. Irland möter denna grupp genom att endast minska dessa bidrag med 3 procent, vilket är betydligt mindre än andra budgetposter. Jordbruksorganisationerna har dock resolut avvisat även denna begränsade neddragning.
Promotion
Ekonomi
De hårdaste nedskärningarna drabbar de program genom vilka EU vill stärka sin ekonomi. För bara två år sedan hyllades förslagen från den tidigare EU-ordföranden Draghi inom EU-kretsar för att "äntligen börja investera i en stärkt modern europeisk ekonomi".
Europeiska fonden för konkurrenskraft, inklusive forskning, får cirka 362 miljarder euro, jämfört med ursprungliga 409 miljarder. Även det internationella samarbetet minskas kraftigt. Utgifterna för den europeiska förvaltningen minskar med nästan 9 procent.
Prioriteringar
De nya nedskärningsförslagen skapar nya motsättningar. Just de snåla länderna vill tilldela mer pengar till försvar, säkerhet, forskning och en starkare europeisk industri. Irland försöker kombinera dessa nya prioriteringar med befintligt stöd till bönder och regioner, men får kritik från olika håll.
Även Europaparlamentet motsätter sig nedskärningarna. Europaparlamentariker vill istället öka utgifterna med ungefär 10 procent jämfört med vad Europeiska kommissionen föreslagit. De varnar för att ytterligare nedskärningar begränsar möjligheterna att investera i säkerhet, ekonomisk utveckling och andra europeiska prioriteringar.
Skatter
Det råder dessutom oenighet om finansieringen. Irland föreslår nya europeiska avgifter som årligen ska ge cirka 55 miljarder euro. Det gäller bland annat företag, tobak, elektroniskt avfall och koldioxidutsläpp. Europaparlamentet vill dessutom införa en europeisk skatt på digitala tjänster, onlinespel och kryptovinster på internet.
Regeringscheferna diskuterar det irländska förslaget den 15 och 16 oktober, varefter ministerråden inom EU kan behandla det i november. Irland vill nå en överenskommelse före slutet av december, innan valresultaten i Spanien, Frankrike, Italien och Polen kan komplicera förhandlingarna ytterligare. Alla 27 EU-länder måste godkänna förslaget och även Europaparlamentet måste ge sitt godkännande.