Under ledning av Cypern har EU-länderna nu lagt fram ett första motförslag som är ungefär 2 procent lägre än Europeiska kommissionens plan. Det motsvarar en minskning på drygt 32 miljarder euro. Det visar att EU-länderna vill ha en annan finansiell kurs än både Kommissionen och Europaparlamentet.
Det är anmärkningsvärt att de föreslagna nedskärningarna främst drabbar program för konkurrenskraft och EU:s externa agerande. Utgifterna för jordbruk och regional utveckling påverkas däremot till stor del inte. Särskilt länder som får mycket pengar från jordbruks- och sammanhållningsfonder har kraftfullt agerat för att behålla dessa budgetar.
Jordbruksbudget
Promotion
Det framträder fortfarande en politisk skiljelinje inom Europeiska unionen. En grupp länder vill skydda jordbruks- och regionalt stöd, medan andra länder trycker på för en mindre jordbruksbudget med mer fokus på nya prioriteringar. Bland annat Tyskland och Nederländerna tillhör länderna som förespråkar återhållsamhet i utgifterna, men accepterar också nedskärningar på flera miljarder euro inom jordbrukspolitiken.
Europaparlamentet ser helt annorlunda på planerna för de kommande åren. EU-politikerna anser att Europeiska unionen behöver mer finansiellt utrymme för att kunna nå sina mål. Just de senaste åren har Bryssel haft storslagna planer för ökad självständighet inom bland annat världshandel och försvar. Därför motsätter de sig budgetminskningar och vill behålla nedskärningen av jordbruksfonderna.
Nya inkomster
Förutom diskussionen om utgifterna, pågår också en kraftig debatt om EU:s inkomster. Europeiska kommissionen vill hitta nya inkomstkällor för att finansiera budgeten. Flera förslag har lagts fram, men de möter starkt motstånd från olika EU-länder.
Förhandlingarna om de så kallade ”egna medlen” är nu fastlåsta på grund av stora meningsskiljaktigheter mellan de nationella regeringarna. Många länder fruktar att nya europeiska skatter kommer att gå ut över nationella intäkter eller innebära nya bördor för företag och medborgare. Därför har Bryssel bett dessa länder att själva komma med förslag på nya inkomster.
Spel och vadslagning
Europaparlamentet försöker samtidigt lägga fram nya alternativ. Bland annat tittar man på en skatt på onlinespel och avgifter för globala teknikföretag. Särskilt en europeisk spelavgift får mycket uppmärksamhet. Enligt beräkningar skulle en sådan avgift kunna ge cirka 13 miljarder euro under hela den sjuåriga budgetperioden.
Om sådana planer blir verklighet är ännu osäkert. För nya europeiska skatter krävs samtycke från alla medlemsländer. Eftersom flera länder redan har tagit en kritisk hållning, lovar förhandlingarna om EU-budgeten (som tidigare) att bli en lång och svår process.