Regeringscheferna har i veckan i stort sett banat väg för detta. De flesta EU-länder verkar beredda att godkänna Mercosur-avtalet, på villkor att det finns tillräckliga garantier för det europeiska jordbruket. Luxemburg kan därmed bli den plats där ekonomiskt behov och politisk verklighet möts – och där inriktningen för ny europeisk jordbrukspolitik kan fastställas för år framöver.
På grund av det ryska kriget mot Ukraina och det amerikanska tullkriget arbetar EU med en ny handelsstrategi där inte enbart jordbrukssektorns invändningar är avgörande. Enligt EU-källor är avtalet med Mercosur inte bara ett ekonomiskt, utan även ett strategiskt steg i en värld där handelsrelationerna snabbt förändras.
Europeiska kommissionen vill slutföra Mercosur-avtalet i år. Avtalet ska skapa en av världens största frihandelszoner genom att avskaffa stora delar av importtullarna. EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen sade förra veckan under ett besök i São Paulo att det fortfarande är möjligt att skriva under avtalet i december, förutsatt att Europaparlamentet och rådet påskyndar processen.
Hansen påpekade också att en ny skyddsmekanism måste finnas för att skydda europeiska bönder mot plötsliga prisfall på jordbruksprodukter. Enligt honom skulle den brasilianska regeringen vara missnöjd med detta, men EU ser det som en förutsättning för undertecknande.
Under mötet i Luxemburg behandlas även frågan om hur jordbrukssektorn kan anpassa sig till de förändrade marknadsförhållandena under de kommande åren. Kriget i Ukraina och det amerikanska tullkriget har tydligt visat att EU vill vara mindre beroende av några få stora handelsblock.
Det danska ordförandeskapet försöker kombinera samtalen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken med nya handelsavtal, samtidigt som jordbruksorganisationer befarar ökade bördor på grund av miljöregler.