De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer lyckades inte nå en överenskommelse om EU:s fleråriga budget för 2028–2034 under sitt tvådagarsmöte i Bryssel. Ett extra möte den 26 november ska försöka bryta deadlocken.
Ordföranden António Costa för Europeiska rådet måste då komma med ett reviderat förslag. Han kommer att under de kommande veckorna rådgöra med Europeiska kommissionen och enskilda regeringar om möjliga nedskärningar och nya intäkter. Costa vill nå en överenskommelse före jul, men flera stats- och regeringschefer tvivlar på att det är genomförbart.
Ytterligare nedskärningar
Det nuvarande kompromissförslaget från det irländska EU-ordförandeskapet innebär ungefär 160 miljarder euro mindre utgifter än vad Europeiska kommissionen ursprungligen föreslog. Detta räcker inte för Tyskland, Nederländerna, Österrike, Sverige, Danmark och Finland. De anser att EU måste minska sina utgifter ytterligare eftersom även de nationella budgetarna är under stor ekonomisk press.
Promotion
Särskilt Tysklands förbundskansler Friedrich Merz insisterar på ytterligare besparingar. Han anser att de föreslagna europeiska utgifterna är för höga och vill att Bryssel fokuserar mer på konkurrenskraft och försvar. Mot detta står länder som vill förhindra nedskärningar på befintliga europeiska stödprogram.
En grupp av sexton EU-länder motsätter sig minskningar av jordbrukssubventionerna och det ekonomiska stödet till fattigare regioner. De är rädda att dessa traditionella europeiska utgifter måste minska för att finansiera nya (ekonomiska och militära) prioriteringar. Detta skapar motsättningar inte bara mellan rikare och fattigare medlemsländer, utan också i synen på EU:s framtida uppgifter.
Nya skatter
Rådsordförande Costa försöker överbrygga motsättningarna genom att föreslå nya europeiska intäkter (det vill säga skatter). Det handlar om avgifter på tobak, elektroniskt avfall och koldioxidutsläpp. Även skatter på stora teknologiföretag, kryptovalutor och spelindustrin nämns. Med extra intäkter skulle de nationella regeringarna behöva bidra mindre till den gemensamma budgeten.
Men även här råder stor oenighet. Frankrike ser nya europeiska intäkter som en nödvändig förutsättning för en budgetöverenskommelse. Sverige ifrågasätter fördelarna, och Belgiens premiärminister Bart De Wever varnar för att nya skatter inte är ett universalmedel. Dessutom måste alla 27 medlemsstater godkänna sådana åtgärder individuellt.
Europaparlamentet
Även Europaparlamentet motsätter sig genomgripande nedskärningar. Parlamentets ordförande Roberta Metsola anser att stats- och regeringschefer inte kan fortsätta formulera nya europeiska ambitioner samtidigt som de minskar de nödvändiga pengarna. Hon varnar särskilt för nedskärningar inom försvar, vetenskaplig forskning, infrastruktur och katastrofskydd. Utan tillräckliga ekonomiska medel hotar parlamentet att rösta ner den nya budgeten.
Val
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen varnar dessutom för att det irländska förslaget halverar det finansiella utrymmet för oförutsedda kriser. Enligt henne har EU under de senaste åren lärt sig hur viktiga sådana reserver är. Förhandlingarna försvåras ytterligare av val under hösten i Spanien och nästa år i Frankrike, Italien och Polen. Framför allt den franske presidenten Emmanuel Macron insisterar därför på en överenskommelse före årets slut.