Europeiska kommissionen vill modernisera och förenkla reglerna för upprättandet av EU-ländernas årliga budgetar. Detta kan även leda till att deras årliga bidrag till EU ifrågasätts på nytt. Särskilt är de europeiska budgetreglerna i det så kallade stabilitets- och tillväxtpakten för komplexa.
Enligt EU-kommissionär Paolo Gentiloni (ekonomi) är den nuvarande ekonomiska situationen i EU-länderna också annorlunda än för tio år sedan. Stabilitet förblir det viktigaste målet men det finns ett akut behov av åtgärder som stimulerar ekonomisk tillväxt och vi måste få igång enorma investeringar för att kunna hantera klimatförändringarna, sade Gentiloni.
De nuvarande budgetreglerna anger bland annat att budgetunderskottet i ett euroland inte får överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och att statsskulden högst får uppgå till 60 procent av BNP. Om ett EU-land inte följer detta, ingriper de andra EU-länderna eftersom stora underskott i ett land kan leda till att euron pressas i växelkursen, vilket också kan påverka andra EU-länder negativt. Dessutom kan länder i svåra ekonomiska förhållanden i vissa fall ha rätt till ekonomiskt stöd från EU-fonder.
Tillkännagivandet av studien om nya ekonomiska kriterier för EU-budgetarna sammanfaller mer eller mindre med EU-toppmötet som EU-presidenten Charles Michel håller om två veckor i Bryssel om EU:s fleråriga budget. Regeringscheferna och ministrarna i EU-länderna är splittrade om den maximala nivån för EU-utgifterna eftersom de inte vill eller nästan inte vill höja sina årliga nationella bidrag.
Därför inbjuder kommissionen berörda parter, inklusive andra europeiska institutioner, nationella myndigheter, sociala partner och akademin, att delta i en debatt och uttrycka sina åsikter om hur systemet för ekonomisk övervakning och kontroll kan förbättras. Senast i slutet av året vill Europeiska kommissionen ha de nya överenskommelserna på plats.
De flesta EU-länder förespråkar en förenkling av budgetreglerna, men EU:s finansministrar är mycket oeniga om hur det ska genomföras. De nuvarande reglerna fungerar väl för att minska budgetunderskotten, vilket nyligen visats i Italien och Grekland, men inte för att minska överskotten i andra EU-länder. Särskilt Nederländerna skulle, enligt vissa länder, behöva använda mer av sina sparmedel och reserver till förmån för svagare EU-länder.
Den nederländske ministern Wopke Hoekstra har tidigare argumenterat för att de europeiska reglerna måste leda till hållbara offentliga finanser. Tidigare klargjorde han i Bryssel att de EU-beräknade nederländska "reserverna" ger en missvisande bild, eftersom Bryssel även räknar med pensionsfondernas pengar.
I många EU-länder baseras inkomster och tillgångar för pensionerna på ett skattesystem, vilket gör att pensionsfonderna mer eller mindre kan styras av staten. I Nederländerna ägs pensionsfonderna av arbetsgivare och arbetstagare, inte av staten, och pensionsreserverna är inte en nationell reserv.