I grannlandet Nederländerna har den högerextrema PVV-regeringen fallit på frågan om huruvida gränskontrollerna ska utökas för att hindra invandring.
De tre somaliska asylsökarna skickades i maj tillbaka till Polen av den tyska gränspolisen vid ankomsten till järnvägsstationen i Frankfurt an der Oder, utan att deras asylansökningar behandlades i Tyskland. Domstolen fann att detta strider mot EU:s Dublinförordning. EU-lagstiftning föreskriver att EU-länder måste tillåta personer att söka asyl om de inte utgör ett hot mot allmän ordning.
Domen utgör ett bakslag för Merz-regeringens migrationspolitik. Kort efter tillträdet meddelade Merz, under press från det antimmigrationspartiet Alternative für Deutschland (AfD), att Tyskland skulle föra en striktare invandringspolitik. I maj utfärdades ett beslut om att neka obehöriga migranter, inklusive asylsökare, vid gränsen.
Promotion
Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt försvarade trots domslutet den hårdare politiken och sade att regeringen kommer att fortsätta neka personer vid gränsen, inom ramen för europeisk lagstiftning. Detta förväntas leda till fler rättsprocesser.
Kritiker, däribland oppositionspartiet De Gröna och människorättsorganisationen Pro Asyl, ser domstolsbeslutet som en bekräftelse på att den nya migrationspolitiken står i strid med europeisk lag.
Domen har även bredare konsekvenser för andra EU-länder. Den understryker att nationella åtgärder för att neka asylsökare inträde måste överensstämma med den europeiska asylpolitiken, såsom fastslaget i Dublinförordningen. Detta kan påverka länder som överväger eller redan infört liknande åtgärder.
I Nederländerna har planer på ännu striktare asyllagar denna vecka lett till politiska spänningar inom koalitionen. Den högerextrema regeringen under ledning av PVV:s partiledare Geert Wilders har på tisdagen gått omkull sedan hans tre koalitionspartner vägrade att skärpa redan överenskomna, men ännu inte införda, hårdare asyllagar ytterligare.
Precis som i Tyskland där CDU, under tryck av AfD:s framgångar, skärpte sin invandringspolitik, har även de konservativa högerpartiet VVD i Nederländerna tvingats hårdna sin ståndpunkt under påverkan av Wilders växande PVV. Motståndare har bland annat framhållit rättsliga begränsningar som följer av europeisk lag och det tyska domslutet. Politiska kretsar i Nederländerna diskuterar nu möjligheten att utlysa nyval i höst.
Den tyska regeringen står inför utmaningen att anpassa sin migrationspolitik till europeisk lagstiftning. Samtidigt kvarstår trycket från inhemska politiska krafter, såsom AfD, att föra en hårdare migrationspolitik. I den kommande nederländska valkampanjen kommer detta återigen att spela en stor roll.