Principen om enhällighet gäller bland annat för att släppa in nya medlemsstater och för att fastställa de årliga budgetarna (och därmed alla viktiga ekonomiska frågor). På så sätt har Orbán hittills hindrat extra ekonomiskt stöd till Ukraina.
Gruppledaren Manfred Weber för den största kristdemokratiska gruppen i Europaparlamentet förespråkade redan förra veckan i en intervju med den tyska veckotidningen Der Spiegel att den ska avskaffas. Och i måndags anslöt sig Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till detta.
Nytt momentum
Europeiska unionen står därmed inför en möjlig betydande förändring i beslutsfattandet. Det senaste maktskiftet i Ungern ger enligt ledare i Bryssel nytt momentum för att begränsa vetorätten för EU-länderna.
Promotion
Särskilt i känsliga frågor såsom sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina har EU enligt von der Leyen och Weber kört fast. Vetorätten har lett till återkommande förseningar och blockader.
Enligt Europeiska kommissionens ordförande är detta rätt ögonblick att dra lärdomar från den perioden. Hon hävdar att EU förblir sårbart så länge ett medlemsland kan blockera beslut som stöds av resten.
Kvalificerad
Därför förespråkar hon ett skifte till beslutsfattande med kvalificerad majoritet. Det innebär stöd från ungefär tre fjärdedelar av EU-länderna. I det systemet kan förslag antas om en tillräckligt stor majoritet står bakom. Det används redan idag för mindre ingripande beslut.
Maktskiftet i Ungern ses i Bryssel som en möjlighet att bryta denna situation. Med en ny regering som verkar vilja driva en annan linje finns utrymme att påskynda debatten om reformer.
Politiskt känsligt
Samtidigt är den föreslagna förändringen politiskt känslig. Att ändra beslutsreglerna kräver godkännande från medlemsstaterna själva. Vissa länder fruktar att de förlorar inflytande över sin egen utrikespolitik.
Det finns också oro för att länder i minoritet kan tvingas acceptera beslut de inte håller med om. Det gör diskussionen komplex och potentiellt splittrande.
Inte ens efter Brexit
Trots detta växer övertygelsen inom EU att det nuvarande systemet inte alltid fungerar. Förespråkare för reform påpekar att snabb och gemensam handling blir allt viktigare i en orolig internationell miljö. Kritiker har märkt att momentum snabbt kommer att mattas av och hänvisar till britternas utträde ur EU. Inte ens kritiken från Brexit ledde till genomgripande förändringar.
Den kommande perioden får visa om EU-länderna verkligen är villiga att släppa taget om sin vetorätt. Valresultatet i Ungern har i alla fall satt fart på debatten igen.