Drivna av ekonomiskt behov väljer bönder en gröda som visserligen är lönsam, men också olaglig och riskfylld. Konsekvenserna är djupgående och sträcker sig från ökad brottslighet och våld till problem med livsmedelssäkerhet och internationell kriminell inblandning.
Särskilt i norra Albanien, där bönder traditionellt odlat grönsaker och frukt, är fälten nu fyllda med cannabisplantor. Denna förändring drivs av den höga lönsamheten för cannabis jämfört med traditionella jordbruksgrödor. Cannabis ger en mycket högre avkastning per hektar.
Övergången till cannabisodling har lett till olika reaktioner i det albanska samhället och politiken. Det finns redan politiker som säger att bönderna vore galna om de inte skulle byta gröda. Denna iakttagelse speglar omfattningen av omvandlingen och den oro det väcker.
Framväxten av cannabisodling har också lett till en ökning av brottslighet och säkerhetsproblem i regionen. Polisen har upptäckt och förstört flera stora cannabisodlingar, som den nyliga upptäckten av 20 000 plantor vid gränsen till Kosovo och förstörandet av 320 plantor i Vlora.
Bekämpningen av den olagliga odlingen har ibland tragiska följder. I en incident i det så kallade "cannabiskonungariket" Albanien dödades en polis under en skottlossning med kriminella. Denna händelse understryker farorna och den våldsamma karaktären hos den illegala cannabisindustrin i landet.
Även om cannabisodlingen på kort sikt ger ekonomiska fördelar för albanska bönder och landsbygden, medför den också betydande risker och nackdelar. Beroendet av en olaglig gröda gör bönderna sårbara för rättsliga påföljder och våld.
Dessutom leder övergången till cannabisodling till en minskning av produktionen av traditionella grödor, vilket kan hota livsmedelssäkerheten i regionen och leda till högre matpriser.

