Britska företag riskerar att uteslutas från nya europeiska förmånsordningar just nu när det i London åter diskuteras ett möjligt återinträde i EU och Burnham-regeringen vill utöka det ekonomiska och försvarssamarbetet med Bryssel.
Britun
Den före detta premiärministern Tony Blair anser att Storbritannien till och med bör sträva efter att åter bli medlem i en reformerad Europeiska unionen inom tio år. Enligt hans tankesmedja ska återinträdet bli en grundsten i Storbritanniens tioårsplan. Blair anser dock att Bryssel måste genomföra en trovärdig reformprocess för detta.
Blair uppmanar den brittiska regeringen att ta avstånd från den gamla brexitretoriken och tidigare röda linjer. Han vill att London åter ska eftersträva en formell relation med EU. Om förnyat medlemskap inte visar sig möjligt anser han att Storbritannien bör samarbeta med Europa där intressena sammanfaller.
Promotion
Senare i år
Den nya brittiska premiärministern Andy Burnham går för närvarande inte lika långt. Han lägger tonvikt vid praktiska överenskommelser som kan stärka de ekonomiska banden med EU. Ett eventuellt återinträde i unionen utesluter han inte i framtiden. Burnham har meddelat att han senare i år kommer att presentera sin vision för det kommande decenniet.
Försvar
Även inom de europeiska försvarsprogrammen uppstår nu frågan om hur långt samarbetet med icke-EU-länder får gå. Brittiskt deltagande i det europeiska SAFE-programmet för vapenlån nämns som en möjlighet. Tolv EU-länder vill hålla försvarsprogrammen öppna för militära allierade utanför unionen. Därmed motsätter de sig den franska linjen att EU-länderna enbart ska köpa sitt försvarsmateriel från EU-länder.
Tyskland, Österrike, Danmark, Estland, Finland, Italien, Lettland, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Sverige och Slovenien motsätter sig alltför strikta europeiska förmånsregler i Europeiska konkurrensfonden. De anser att öppenhet för tredjeländer är en viktig signal till allierade och partners utanför EU.
Franskt 'Nej'
Den debatten berör också direkt brittisk industri. Frankrike vill vid nya europeiska förmånsregler fortsätta göra skillnad mellan EU-länder och länder utanför unionen. Det gör att brittiska företag har svårare att dra nytta av regler som ska gynna europeisk produktion och företag. Tyskland föredrar en mer generös inställning mot pålitliga handelspartners.
Dessa närmanden blottlägger samtidigt meningsskiljaktigheterna inom EU. Frankrike vill tydligt koppla fördelar till medlemskap i EU, medan andra EU-länder önskar större utrymme för nära partners utanför unionen. Därmed blir Storbritanniens framtida position också föremål för en bredare europeisk diskussion.