Bryssel svarar på de senaste handelshoten från president Donald Trump. Han meddelade tullar på ett brett sortiment av europeiska produkter, från stål till jordbruksprodukter. Kort därefter gav han EU nittio dagar på sig att nå en överenskommelse med USA.
Von der Leyen säger i en intervju med den brittiska affärstidningen Financial Times att EU tar denna period på allvar och öppnar för samtal med Washington. Samtidigt betonade hon att tillgång till den europeiska marknaden handlar om mer än bara fysiska varor. Även digitala tjänster, såsom sociala nätverk och sökmotorer, omfattas enligt henne av detta.
Von der Leyens uttalanden markerar en ny vändning i handelsdebatten. Hittills har Europeiska kommissionen varit försiktig i sina reaktioner, men det hårda tonfallet från Washington tycks tvinga Bryssel till handling. Amerikanska medier rapporterade tidigare i veckan att Trump är beredd att säga upp befintliga handelsavtal om inga snabba eftergifter ges.
Anmärkningsvärt är att Trump även möter växande motstånd inom sitt eget land. Både demokratiska och republikanska kongressledamöter har uttryckt oro över hans handelspolitik. De fruktar att ett nytt tullkrig skulle skada amerikanska jobb och konsumentpriser. Även flera stora amerikanska företag har nu tagit avstånd från Trumps kurs.
I Bryssel har missnöjet mot amerikanska techjättars beteende länge funnits. Företag som Meta, Google och X skulle inte följa den nya europeiska lagstiftningen, såsom Digital Services Act (DSA). Dessa regler är avsedda att bättre skydda användare mot desinformation, hatpropaganda och missbruk på onlineplattformar.
EU har tidigare redan utfärdat stora böter mot teknikföretag som inte följt DSA. Meta har exempelvis fått böter på flera miljoner euro. Bryssel arbetar nu med ytterligare riktlinjer som tydligare klargör vad som är tillåtet eller förbjudet på den europeiska internetmarknaden, där transparens kring algoritmer och annonser också ingår.
President Trump har istället gett de stora techföretagen helt fria händer och avskaffat all form av tillsyn. De betraktar de europeiska reglerna och den därpå följande övervakningen som en form av censur.
Enligt insatta personer utesluter kommissionen inte att tillgång för amerikanska plattformar som X, Facebook eller Instagram till den europeiska marknaden i framtiden kan kopplas till efterlevnad av sådana digitala regler. Om Washington håller fast vid ensidiga importtullar kan Bryssel svara med motåtgärder vad gäller digital tillgång.