Cypern inleder ordförandeskapet i en tid då Europeiska unionen står inför stora utmaningar. Internationella konflikter och geopolitisk osäkerhet präglar agendan. Landet vill under denna period aktivt styra EU:s roll på världsscenen.
Det är andra gången som Cypern har det roterande ordförandeskapet. Under de senaste fjorton åren har den europeiska kontexten förändrats mycket. Där ekonomiska problem tidigare dominerade, är nu säkerhet, internationella konflikter och politisk positionering i fokus.
President Nikos Christodoulides betonar att Europeiska unionen måste bli starkare och mer självständig, men samtidigt fortsatt öppen för samarbete med andra delar av världen. Säkerhet och försvar utgör en viktig del av agendan. Cypern vill stödja initiativ som stärker det europeiska försvaret och ökar EU:s beredskap.
Kriget i Ukraina spelar en central roll. Cypern vill säkerställa att Ukraina förblir högt prioriterat på den europeiska agendan. Denna fråga knyts tydligt till diskussioner om säkerhet, utrikespolitik och Europeiska unionens framtid.
EU:s utvidgning uppmärksammas också. Cypern önskar framsteg i anslutningsprocesserna och ser utvidgning inte bara som ett politiskt val utan också som en del av Europas bredare säkerhet och stabilitet.
Förutom Ukraina är ordförandeskapet inriktat på Mellanöstern. Cypern lyfter fram vikten av starkare band och bättre samarbete mellan EU och länder i den regionen, med tanke på de fortsatta spänningarna där.
Det cypriotiska ordförandeskapet kommer också att återuppmärksamma frågan om den turkiska ockupationen (sedan 1974) av en del av norra Cypern. Under decennier har det internationella samfundet (utan framgång) försökt få båda parter till förhandlingsbordet. På senare tid verkar Turkiet ha anammat en mer lättsam inställning.