Bostäder och byggnader måste därmed snabbare bli klimatneutrala. För nybyggda bostäder gäller detta från 2030; nya offentliga byggnader redan från 2028. All nybyggnation ska – om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt – även utrustas med solpaneler, men det kommer inte att finnas något krav för privata ägare.
Även de minst energieffektiva offentliga och kommersiella byggnaderna måste minska sin energianvändning. År 2030 ska 16 procent av dessa vara renoverade och år 2033 uppgår andelen till en fjärdedel. Hur EU-länderna ska göra detta och vilka byggnader som ska prioriteras får de själva bestämma. Historiska byggnader eller kyrkor kan undantas.
Fossildrivna varmvattenberedare fasas gradvis ut. Från år 2025 får inga bidrag längre ges för gaspannor. Syftet är att nationella regeringar ska vidta åtgärder för att helt fasa ut gaspannor och oljeeldade pannor till år 2040. Det är fem år senare än i det ursprungliga förslaget.
Byggnader står för ungefär fyrtio procent av energiförbrukningen, mer än hälften av EU:s gasförbrukning. Det sker främst genom uppvärmning, kylning och varmvatten för hushållsbruk. För närvarande är mer än en tredjedel av byggnaderna äldre än 50 år och nästan tre fjärdedelar anses vara energieffektivitetsmässigt dåliga. Endast en procent renoveras årligen i dagsläget.
En annan viktig åtgärd omfattar införandet av ny teknik och innovationer för att förbättra energieffektiviteten. Detta inkluderar bland annat avancerade isoleringsmaterial, smarta energisystem och hållbara energikällor.
Överenskommelsen är resultatet av intensiva förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU-rådet och är en viktig del av det bredare ”Fit for 55”-paketet från den tidigare kommissionären Frans Timmermans. Denna överenskommelse, som banar vägen mot klimatneutralitet, är av stor vikt för att EU ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet.