Landet vill bli medlem i EU, men måste då genomföra förbättringar i statsförvaltningen. EU kopplar stödbetalningar till mätbara framsteg i denna reformagenda.
Ukraina har med EU överenskommit om sexton politiska områden där förbättringar måste genomföras för att komma i fråga för medlemskap. Dessa områden sträcker sig från juridiska reformer till ekonomisk transparens.
Varje månad utvärderas framstegen. Om bedömningen blir negativ kan det få direkta konsekvenser för mängden och takten på det finansiella stödet.
Vid den senaste utvärderingen beslutade Bryssel att sänka den fjärde delen av stödpaketet. Ukraina får nu 3,05 miljarder euro istället för tidigare planerade 4,5 miljarder. Denna minskning på 1,45 miljarder euro är kopplad till eftersläpande reformer.
En ny särskild fråga är reformen av de två nationella anti-korruptionsmyndigheterna. Europeiska unionen kräver av Kyiv att det klargör hur befogenheterna för dessa institutioner säkras.
Så länge detta uteblir kommer Bryssel inte att genomföra extra utbetalningar. Europeiska kommissionen ser oberoende korruptionsbekämpning som en kärnförutsättning för fortsatt stöd.
Enligt kritiker riskerar anti-korruptionsmyndigheternas utredningsarbete att begränsas. De planerade reformerna kan leda till att generalåklagaren får större kontroll över dessa institutioner, vilket kan äventyra deras politiska oberoende. Kyiv hävdar däremot att det inte förekommer någon inblandning och att reformerna syftar till att agera effektivare mot korruption.
Ukraina har under de senaste månaderna gjort framsteg inom flera områden, men tempot är enligt bedömningen inte tillräckligt överallt. Europeiska tjänstemän betonar att Ukraina måste fortsätta att följa en trovärdig linje. Endast då kan EU-institutionernas förtroende bibehållas och nästa delar av stödet frigöras.
Trots att Kyiv påpekar att reformprocessen är komplex och tidskrävande håller EU fast vid principen ”pengar mot prestation”. Det innebär att ytterligare ekonomiskt stöd inte ges förrän påvisbara reformer har genomförts.