Kärnan i problemet i Irland är den bristfälliga reningen av avloppsvatten, vilket gör att ytvatten i tätbefolkade områden inte uppfyller minimikraven. Detta har lett till en ny europeisk rättslig process mot Irland. Det hävdas att de nuvarande åtgärderna ännu inte uppfyller EU:s skyldigheter för skydd av natur och vattenkvalitet.
I samtliga tre länder är boskapsskötsel och användningen av gödsel eller konstgödsel centralt i debatten om vattenkvaliteten. Irland har nyligen fått tillstånd att sprida mer gödsel, vilket fortfarande är juridiskt omtvistat och det är ännu oklart om irländska bönder kan uppfylla ännu striktare krav.
Just för några veckor sedan fick Irland tillstånd att under ytterligare tre år överskrida nitratnormerna, under förutsättning att irländska jordbrukare och mjölkbönder påvisbart minskar sin förorening. Hur och om detta kommer att göras är fortfarande oklart. En senaste undersökning i Irland visade att i vissa avrinningsområden av floder förekommer en ökande nitratförorening.
I Tyskland och Nederländerna handlar det främst om nitratföroreningar orsakade av jordbruksaktiviteter, såsom spridning av gödsel på bete. Nederländerna ansökte också till EU om ett tillfälligt undantag, men fick inget sådant. Tyskland har däremot fått kritik för att fortfarande sakna tillräckliga tidigare utlovade åtgärder.
Även i Tyskland spelar juridiska påtryckningar en viktig roll. Det konstaterades redan för flera år sedan att hanteringen av nitratföroreningarna inte uppfyllde EU-kraven. Domstolsavgöranden har tvingat den tyska regeringen att upprätta kompletterande handlingsprogram och skärpa politiken.
Den tidigare mittenvänsterregeringen i Tyskland infördes därför en ny gödsellag som skulle begränsa gödselutspridningen i områden som redan är allvarligt förorenade. Men den nya regering ledd av CDU har upphävt detta beslut. Detta riskerar nu att leda till att Bryssel ändå kommer att kräva in hotande miljonböter från Berlin.
Nederländerna står också under press från Europeiska kommissionen. En ansökan om tillfälligt tillstånd att använda extra gödsel på jordbruksmark (derogation) har avslagits av Bryssel. Detta innebär att Nederländerna fortsatt är bundet av befintliga europeiska begränsningar.
I kampen för naturåterställande och mot miljöföroreningar lyckas Nederländerna inte att minska kväveutsläppen, främst eftersom landet hittills vägrar att minska den stora boskapsflocken av mjölk- och grisskötare.
Därtill riskerar Haag att komma i konflikt med EU-direktivet mot nitratförorening eftersom Nederländerna inte bara missade målet för 2025 utan även ännu inte lagt fram några planer till Bryssel för att minska nitratföroreningen för 2026 och 2027.