Europeiska kommissionen kräver snabba åtgärder; grekiska bönder och utbetalande myndigheter känner redan av konsekvenserna.
I Lettland handlade bedrägeriet om projekt för landsbygdsutveckling. Ett företag kanaliserade bort mer än nio ton EU- och statligt stöd via falska upphandlingar med närstående bolag och falska dokument. De förskingrade beloppen har betalats tillbaka till den lettiska landsbygdstjänsten. Den skyldige och företaget är uteslutna från projektsökanden i tre år och har fått böter.
Enligt den europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) bestod missbruket i Rumänien av felaktiga anspråk på subventioner för betesmarker. En fårbonde organiserade arrenden och registreringar i namn på familjemedlemmar och ett eget företag, medan tjänstemän från den nationella betalningsorganisationen hjälpte till att godkänna obedomda skiften, överskattade arealer och till och med skogsmark som berättigade till bidrag. Miljontals euro har säkrats och tillgångar beslagtogs.
Europeisk rättslighet beskriver i båda fallen ett fast mönster: bedrägerier med EU:s jordbrukspengar genom falska eller vilseledande upphandlingar, konstlat uppblåsta påståenden och missbruk av kontrollsystem. I Lettland har detta lett till en definitiv fällande dom; i Rumänien har en åtal väckts och beslag lagts.
Konsekvenserna är redan märkbara i Grekland. Utbetalningar till bönder har försenats i flera månader, vilket håller tillbaka hundratals miljoner euro och orsakar likviditetsproblem. Reformeringen av betalningsmyndigheten OPEKEPE har påskyndats; uppgifter överförs till de grekiska skattemyndigheterna, med utökade kontroller före utbetalning. Samtidigt varnar Bryssel att subventioner kan bli avstängda om bristerna inte åtgärdas i tid.
Dessutom ingriper europeisk rättslighet i enskilda grekiska ärenden. Tillgångar hos inblandade har frysts och utredningar om omfattande oegentligheter pågår. Sådana åtgärder ska förhindra att felaktigt utbetalda EU-subsidier försvinner. Böndernas organisationer understryker att rättmätiga mottagare behöver snabbare klarhet och utbetalningar.
Europeiska kommissionen ställer en strikt tidsplan för Grekland. Kärnan är att Bryssel inte längre nöjer sig med stickprov och papperskontroller. Fullständig verifiering av ägande, användning och företagsverksamhet måste bli standard innan pengar betalas ut.
Detta berör inte bara Grekland: fallen i Lettland och Rumänien visar att bedrägerier med EU:s jordbrukspengar lönar sig så länge de nationella upphandlings- och registreringssystemen är sårbara.