Det är första gången som sådana gemensamma straffregler för korruption fastställs inom hela EU. Avtalet fastslår att alla länder ska använda samma beskrivningar för olika former av korruption. Det kommer även att gälla mutbrott, förskingring och att hindra rättsprocessen. Minimityper för straff kommer att införas; domare får dock döma ut högre straff.
Det var flera år sedan Europaparlamentet och de europeiska länderna senast tog ett konkret steg för att stärka rättsstaten. Inledningsvis verkade det osannolikt att en överenskommelse skulle nås. Bland annat uttryckte den italienska regeringen kraftiga invändningar mot den nya europeiska lagen och kunde under en tid räkna med stöd från andra länder.
Inledningsvis ville Europaparlamentet få in mycket mer i avtalet, men länderna var inte villiga att gå med på det. Trots det är den nederländska Europaparlamentarikern García Hermida-van der Walle (D66/Renew) nöjd med avtalet om en förstärkt kamp mot korruption. Hon har varit huvudförhandlare i detta ärende under de senaste månaderna.
"Att vi inte går ännu längre i brottsbekämpningen måste de nationella regeringarna förklara för sina invånare, men glaset är halvfullt. Och för några veckor sedan verkade det som om glaset inte skulle komma alls."
Avtalet ska leda till att korruptionsärenden hanteras på likartat sätt i alla EU-länder. Det är nödvändigt eftersom stora skillnader mellan länder hittills har försvårat rättstillämpningen. Genom att effektivisera detta ska lagföring underlättas.
Samarbetet ska också säkerställa att utredningar genomförs snabbare och mer fullständigt. Genom att dela information bättre kan man undvika att korruptionsärenden fastnar eller fördröjs mellan länder.
Avtalet är preliminärt och måste ännu formellt godkännas. Det innebär att överenskommelserna först träder i kraft när både Europaparlamentet och EU-länderna definitivt har antagit dem.